Utrikesministeriets tjänstemannaledning borde grundligare ha utrett lagenligheten i grunderna för omplaceringen av den konsulära chefen

22.3.2021

Justitiekansler Tuomas Pöysti har avgjort klagomålen angående utrikesministeriets tjänstemannalednings agerande vid omplaceringen av den konsulära chefen till andra uppgifter. I sitt avgörande bedömer justitiekanslern hur statssekreteraren som kanslichef och understatssekreteraren med ansvar för de administrativa tjänsterna handlade i ärendet.

I klagomålen kritiserades även utrikesministerns förfarande. Justitiekanslern utredde inte ministerns förfarande eftersom det redan har behandlats som ett ministeransvarighetsärende i riksdagens grundlagsutskott.

Justitiekanslern konstaterar i sitt avgörande att det inte fanns skäl att misstänka statssekreteraren och understatssekreteraren för brott i detta ärende. Justitiekanslern undersökte deras förfaranden med laglighetsövervakningens metoder.

I oktober 2019 berättade utrikesministern för utrikesministeriets statssekreterare som kanslichef att han ville omplacera den konsulära chefen på grund av bristande förtroende gällande skötseln av uppgifter i anslutning till flyktinglägret al-Hol i Syrien. Utrikesministern avskrev inte uppdraget att bereda omplaceringen trots att han utsåg en särskild representant att sköta al-Hol-ärendet.

I praktiken utfördes beredningen av omplaceringen av understatssekreteraren, som hade fått uppdraget av statssekreteraren. Statssekreteraren och understatssekreteraren har beskrivit utrikesministerns beredningsuppdrag att omplacera den konsulära chefen som ovanligt och extraordinärt, och de betraktade det som dålig personalpolitik. Samtidigt ansåg de uppdraget vara förpliktande eftersom det gavs av deras chef.

Under beredningen ansvarade tjänstemannaledningen för att utreda lagenligheten i omständigheterna för omplaceringen. Tjänstemannaledningen strävade efter att utreda frågan och ansåg att omplaceringen var lagenlig. Den förtroendebrist som utrikesministern uppgett som grund för omplaceringen ansåg dock inte grundlagsutskottet vara en grund för förflyttning enligt lagen om utrikesförvaltningen. Med tanke på verksamhetens krav som avses i motiveringen till lagen om utrikesförvaltningen samt principerna om ändamålsbundenhet och proportionalitet som ingår i förvaltningslagen, hade det enligt justitiekanslern varit juridiskt motiverat att närmare utreda lagenligheten i grunderna för omplacering. Av de befintliga utredningarna framgår det inte på vilket sätt lagenligheten i grunderna för omplacering bedömdes i detta avseende. Därtill noterades inte alls vilken betydelse beslutet att överföra al-Hol-ärendena till en särskild representant hade för ärendet, och beredningen av omplacering fortsatte. Justitiekanslern betraktar statssekreterarens och understatssekreterarens förfarande som klandervärt på dessa punkter.

Enligt statssekreterarens och understatssekreterarens utsagor önskade de att utrikesministern skulle ändra sin ståndpunkt och att han skulle avstå från omplaceringen. Enligt justitiekanslern hade det varit både motiverat och befogat för statssekreteraren och understatssekreteraren att informera ministern om sin uppfattning att omplaceringen var dålig personalpolitik och att åtgärderna avvek från normalt förfarande vid utrikesministeriet. Då kunde ministern ännu ha övervägt uppdraget i ljuset av tjänstemannaledningens synpunkter. Tjänstemannaledningens kontakt med ministern har huvudsakligen skett via utrikesministerns politiska specialmedarbetare. Den politiska specialmedarbetaren försäkrade sig om ministerns ståndpunkter och förmedlade dem till tjänstemannaledningen. Enligt utredningarna är detta vanlig praxis vid utrikesministeriet, särskilt då ministern är ofta bortrest. Enligt justitiekanslern borde statssekreteraren och understatssekreteraren likväl ha begärt att få behandla omplaceringsärendet direkt med ministern.

Justitiekanslern bedömde även tjänstemannaledningens förfarande i ljuset av skyldigheten att höra och samarbeta. Enligt justitiekanslern var statssekreterarens och understatssekreterarens agerande inte förenligt med god förvaltningssed i och med att de dröjde med att informera den konsulära chefen om ministerns beredningsuppdrag, även om det fanns förståeliga skäl till dröjsmålet. Målet var att ministern skulle ändra sig och att omplaceringen skulle återtas. Samarbetslagens ändamål hade också främjats av att den konsulära chefen hade informerats tidigare om beredningsuppdraget. Något slutligt beslut om omplacering fattades emellertid aldrig och den konsulära chefen fortsätter på sin post.

Avgörande: OKV/210/10/2020, OKV/234/10/2020, OKV/239/10/2020, OKV/244/10/2020 (på finska)

Föredragande:

Johanna Koivisto, referendarieråd, tfn 02951 62553, fornamn.efternamn@okv.fi

« Tillbaka