Justitiekanslern i statsrådet Tuomas Pöysti: Statsrådet ska se till att riksdagen får möjlighet att ta del av EU-frågor

13.10.2020

Justitiekanslern har avgjort tre fall där statsrådet inte utan dröjsmål har tillställt riksdagen U-skrivelser om Europeiska kommissionens förslag till rättsakter. I samband med att statsrådet fattar beslut vid sina allmänna sammanträden övervakar justitiekanslern att statsrådets U-skrivelser enligt grundlagen uppfyller de innehållsmässiga krav som gäller riksdagens möjligheter att delta och rätt att få information och att skrivelserna sänds till riksdagen utan dröjsmål. Justitiekanslern undersökte ministeriernas agerande på eget initiativ.

Enligt grundlagen ska statsrådet sända till riksdagen de lagstiftningsförslag och andra förslag som EU beslutar om, men som annars hör till riksdagens behörighet. Förslagen skickas i form av så kallade U-skrivelser (statsrådets skrivelser). Ytterligare kan ministerierna med så kallade E-brev sända information till riksdagen om internationella och andra ärenden som är under beredning i EU. I normala fall ska U-skrivelser lämnas till riksdagen inom några veckor från att förslaget ges.

Justitiekanslern gav finansministeriet en anmärkning om att U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rättsakter lämnades till riksdagen först över ett och ett halvt år efter kommissionens förslag. Ministeriet levererade U-skrivelsen först när riksdagens förvaltningsutskott särskilt hade lagt märke till att skrivelsen inte levererats till riksdagen. Förslaget gällde Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. På basis av finansministeriets utredning hade  ministeriet till en början den uppfattningen att riksdagen inte skulle ha behövt informeras genom en U-skrivelse. Enligt justitiekanslern var dröjsmålet betydande och ministeriets agerande allvarligt.

I sitt andra avgörande fäste justitiekanslern finansministeriets uppmärksamhet vid statsrådets skyldighet att utan dröjsmål överlämna förslag till EU-rättsakter till riksdagen genom en U-skrivelse. Riksdagen fick inte någon U-skrivelse om direktivförslaget, men riksdagen hade informerats genom ett E-brev.

Det tredje avgörandet gällde inrikesministeriets agerande, där U-skrivelse tillställdes riksdagen närapå nio månader efter kommissionens förslag. Enligt justitiekanslern var  inrikesministeriets agerande med tanke på statsrådets beslutsfattande inte problemfritt eftersom beslutsprocessen i EU var redan långt framskriden. Justitiekanslern delgav inrikesministeriet sin uppfattning. Enligt utlåtandet från riksdagens kansli hade riksdagen dock fått tillräckligt med information i tid.

Ministerierna hade sänt riksdagen information om kommissionens förslag och behandlingen av dem genom E-brev. Enligt finansministeriet gjorde ministeriet på detta sätt därför att EU-kommissionens direktivförslag att ändra skillnaderna i skattebehandlingen med tredjeländer gick vidare i EU i rask takt.  Också inrikesministeriet motiverade sitt agerande med att EU:s beslutsprocess framskred snabbt. Justitiekanslern konstaterade att lämnande av information på förhand genom ett E-brev enligt grundlagen och grundlagsutskottets tolkningspraxis i fråga om grundlagen inte tar bort skyldigheten att överlämna förslagen till riksdagen med en U-skrivelse som statsrådets allmänna sammanträde beslutar om. Enligt justitiekanslern tryggar de beslut om statsrådets skrivelser som fattas i ett tillräckligt tidigt skede vid statsrådets allmänna sammanträden också statsrådets gemensamma ställningstagande på ministernivå samt bidrar till att riksdagen har tillgång till ett på behörigt sätt samordnat gemensamt ställningstagande av statsrådet.

Avgörande OKV/252/70/2020 Dröjsmål i fråga om statsrådets skrivelse (på finska)

Avgörande OKV/248/70/2020 Underlåtenhet att lämna in statsrådets skrivelse (på finska)

Avgörande OKV/255/70/2020 Dröjsmål i fråga om statsrådets skrivelse (på finska)

Föredragande:

Johanna Koivisto, referendarieråd, tfn 02951 62553, fornamn.efternamn@okv.fi

« Tillbaka