Problem inom skolhälsovården

16.2.2007

Skolhälsovården motsvarar inte de givna rekommendationerna. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller skolhälsovården, och tillgången på service är ojämnt fördelad. Enligt biträdande justitiekanslerJaakko Jonkkabehandlas eleverna inte likvärdigt. Problemen beror delvis på att kvalitetsrekommendationerna för skolhälsovården inte är juridiskt bindande. De kommunala beslutsfattarnas synpunkter på och uppfattning om skolhälsovårdens behov och nivå kan leda till att de givna rekommendationerna inte följs eller att de tillämpas på ett avvikande sätt.

Många problem

Enligt de utredningar som justitiekanslersämbetet tagit del av är antalet elever inom skolhälsovården ofta orimligt stort i förhållande till rekommendationerna. Enligt rekommendationerna får en heltidsanställd skolhälsovårdare ha ansvar för högst 600 elever. På motsvarande sätt får en läkare ha ansvar för högst 2 100 elever.Av utredningarna framgår också att det är svårt att få tid till skolläkaren och att vissa skolor helt saknar tillgång till skolläkartjänster. Sådana övergripande hälsoundersökningar som avses i rekommendationerna utförs inte i något län. De övergripande undersökningarna har i vissa fall ersatts med hälsoundersökningar som utförs enbart av en hälsovårdare. Informationen från hälsoundersökningarna utnyttjas mycket sällan i uppföljningen av hälsa och välbefinnande inom olika åldersgrupper. Skolhälsovårdens förebyggande roll är inte längre så tydlig och rekommendationen om att främja elevernas hälsa uppfylls inte. Föräldrarna är inte medvetna om att de kan kräva service i enlighet med rekommendationerna, eftersom de inte har fått tillräcklig information.

Striktare styrning behövs

Biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka konstaterar att styrningen med hjälp av rekommendationer och information inte tycks fungera på önskat sätt inom skolhälsovården. Statens revisionsverk sammanfattar: ”På basis av observationerna vid revisionen kan konstateras att effekten av kvalitetsrekommendationen om skolhälsovården som en del av social- och hälsovårdsministeriets informativa styrning har förblivit anspråkslös.” Även länsstyrelserna anser att den informativa styrningen är otillräcklig i många fall. Biträdande justitiekanslern anser att det är bra att social- och hälsovårdsministeriet nu överväger ett mer bindande styrmedel för skolhälsovården. Biträdande justitiekanslern överväger också i vilken mån de aktuella iakttagelserna om effekterna av den informativa styrningen kan generaliseras. Enligt honom finns det skäl att fästa uppmärksamhet vid frågan, särskilt då det gäller förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna på ett likvärdigt sätt.

Tilläggsuppgifter:
Referendarierådet Jaana Hemminki, tel. 09 160 23948.

Beslutet (dnr 6/50/06, 13.2.2007) kan beställas från registraturen, tel. 09 160 23950 eller registratur@okv.fi

« Tillbaka