Justitiekanslerns berättelse för år 2005 offentliggjord

6.9.2006

Justitiekansler Paavo Nikula har till riksdagen och statsrådet överlåtit sin verksamhetsberättelse för år 2005.

I berättelsen redogörs för justitiekanslerns centrala verksamhetsområden, de iakttagelser som gjorts under året och de ärenden som lett till åtgärder. De centrala verksamhetsområdena är övervakningen av statsrådets och republikens presidents samt domstolarnas och övriga myndigheters ämbetsåtgärder.

Statsrådet övervakas genom granskning av föredragningslistor

Det viktigaste sättet att övervaka statsrådet är de varje vecka återkommande förhandsgranskningarna av föredragningslistorna för statsrådets sammanträden och presidentföredragningen. Under verksamhetsåret behandlade statsrådet sammanlagt 1527 ärenden och republikens president fattade 744 beslut. Föredragningslistor granskades vid justitiekanslersämbetet.

Justitiekanslern, biträdande justitiekanslern eller dennes ställföreträdare var närvarande vid 61 statsrådssammanträden och vid 40 presidentföredragningar. Sammanlagt granskades 109 sammanträdesprotokoll.

Sammanlagt 33 utlåtanden gavs till republikens president, statsrådet eller enskilda ministerier. Av dessa kan som exempel nämnas utlåtandena angående förslaget till grundandet av den europeiska unionens ämbetsverk för grundrättigheter samt förslaget till rekryteringssystem för de högsta ledande statstjänstemännen.

Mest klagades det på domstolarna

Justitiekanslern övervakar lagligheten i domstolarnas verksamhet på basis av klagomål och anmälningar från myndigheter samt genom inspektioner och egna initiativ. År 2005 inkom till justitiekanslern 166 sådana klagomål som helt eller delvis gällde de allmänna domstolarnas verksamhet. Över förvaltningsdomstolarnas verksamhet gjordes 47 klagomål och över specialdomstolarnas 20 klagomål. Såsom under tidigare år riktades även under verksamhetsåret flera klagomål mot domstolarna (233) än mot någon annan myndighet. Näst mest klagomål riktades mot polisens (186) och socialmyndigheternas (122) verksamhet.

I de domstolsärenden som ledde till åtgärder var det förutom dröjsmål med handläggningen även fråga om fel och försummelser i proceduren. En grupp för sig bildade de ärenden där målsägandena till polisen hade gjort brottsanmälningar mot domare och som polisen sände till justitiekanslern för kännedom. I ett sådant fall väcktes åtal mot en byråsekreterare som fungerat som tingssekreterare för att hon underlåtit att sända besvärshandlingar till hovrätten.

Granskningen av straffdomar ledde till flera åtgärder

Vid justitiekanslersämbetet granskas årligen genom slumpmässigt urval ca 7000 sådana straffdomar där frihetsstraff utdömts. På basis av granskningen togs under året 163 ärenden för närmare granskning. Av dessa ledde ett till tjänsteåtal, sex till anmärkning och 49 till en uttalad uppfattning eller ett annat ställningstagande. Ett uppdagat fel i en dom kan även leda till en framställan till högsta domstolen om återbrytande av domen.

Den vanligaste åtgärden är en uppfattning eller en anvisning

Förutom de nämnda två åtalen gavs inom hela övervakningssektorn tio anmärkningar, 131 uppfattningar och gjordes tre framställningar. Till någon annan åtgärd eller till ett ställningstagande ledde 55 ärenden. Av alla undersökta ärenden utgjorde de som ledde till någon åtgärd 18 %.

Sammanlagt 1186 klagomål mottogsoch föremål för klagomålen var sammanlagt 1407 tjänstemän eller offentligt anställda..Sammanlagt 1221 klagomål avgjordes och 34 inspektioner till olika myndigheter företogs.

På eget initiativ upptogs 13 ärenden till behandling. Initiativen gällde bland annat omhändertagna barns rätt till grundutbildning och ombildandet av uppgifterna som ordförande för arbetsdomstolen till ordinarie domartjänster.

Justitiekanslerns berättelse 2005

Tilläggsuppgifter:
Kanslichef Nils Wirtanen, tel. 09 160 23940 och informatör Pia Sive, tel. 09 160 23955

« Tillbaka