Biträdande justitiekanslern: Hanteringen av larmmeddelanden bör skärpas

14.12.2005

Biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka kritiserar nödcentralen vid Helsingfors stads räddningsverk och polisen för hanteringen av två larmmeddelanden. I vardera fallet hade nödcentralen bedömt att det var fråga om en uppgift som ankom på polisen och som inte krävde alarmering av sjuktransport.

I det första fallet som inträffade på en friluftsväg i Norra Haga för två år sedan dog en man som råkat ut för en sjukdomsattack innan sjuktransport eller polis hann fram. Mannen hann ligga på marken i kyligt väder en längre tid. Ärendet hade inte bedömts som skyndsamt eftersom nödcentralens jour hade bedömt att mannen var berusad och flyttade över ärendet till polisen. Polisen hade registrerat en anmälan om att det på gångvägen "..ligger en fyllerist". Ursprungligen hade den person som gjort anmälan meddelat att det sannolikt var fråga om en sjukdomsattack.

I det andra fallet tog det en timme, under vilken tid nio anmälningar av förbipasserande hann göras, innan polisen anlände för att undersöka tillståndet för en person som låg kraftigt berusad på Salutorget i Helsingfors på sommaren 2004. Nödcentralen beaktade inte de synpunkter på situationen som en förbipasserande narkossköterska anförde, utan överförde ärendet på polisen. Den polis som anlände till platsen misstänkte att mannen led av förgiftning och en överdos av läkemedel.

Enligt biträdande justitiekanslern var det i fallet i Norra Haga fråga om en bedömning som sedermera visade sig felaktig. I stället för polis hade fallet krävt snabbt alarmerande av sjuktransport. I fallet på Salutorget hade någon egentlig felbedömning inte skett. Det som väckte uppmärksamhet i fallet var att det dröjde så länge innan hjälpen anlände och att nödcentralen inte reagerade på en anmälan från en person som var verksam inom hälsovården. Enligt Jonkka kan man inte heller undgå att få den uppfattningen att om det på basis av de uppgifter som anmälaren ger verkar oklart huruvida det är fråga om en sjukdomsattack eller om en person som slocknat på grund av alkoholförtäring så ligger det nära till hands att ärendet bedöms som en polisiär uppgift. Man kan inte heller undgå att få den uppfattningen att de som kontaktar nödcentralen blir på ett i viss mån ledande sätt tillfrågade om den hjälpbehövandes berusning.

Enligt Jonkka synes det på basis av händelserna även vara så att tillskyndandet av hjälp till någon som fått en sjukdomsattack på offentlig plats beror på hur detaljerat eller trovärdigt den förbipasserande som anmäler om händelsen lyckas motivera behovet av skyndsam sjuktransport. Även uppgifterna eller antagandena om den hjälpbehövandes berusning tycks på basis av händelserna ha en stor betydelse. Det ligger emellertid faror i att dra generella slutsatser på basis av antaganden. Jonkka konstaterar allmänt att faktisk eller antagen berusning som kriterium vid bedömningen av behovet av syndsam sjuktransport eller första hjälp kan vara känsligt för kritik ur juridisk synvinkel.

Händelserna utreddes på biträdande justitiekanslerns eget initiativ. De nödcentralsuppgifter som tidigare handlades av Helsingfors stads räddningsverk har numera överflyttats på Helsingfors nödcentral som underlyder Nödcentralsverket.

Tilläggsuppgifter:
Referendarierådet Petri Martikainen, tel. 09 160 23932


Beslutet (dnr 6/50/04 och 9/50/04, 12.12.2005) kan beställas från registraturen,
tel. 09 1602 3950 eller kirjaamo@okv.fi.

« Tillbaka