Vad justitiekanslern inte gör

Justitiekanslerns behörighet omfattar inte övervakning av riksdagens verksamhet eller av riksdagsledamöternas verksamhet i sitt uppdrag.

Privaträttsliga juridiska personer såsom aktiebolag omfattas inte av justitiekanslerns övervakningsbehörighet, om de inte har ålagts offentliga förvaltningsuppgifter. Detta gäller också aktiebolag som ägs helt av staten eller kommunerna.

Privatpersoner omfattas inte heller av justitiekanslerns övervakningsbehörighet.

På grund av att justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman har parallell behörighet undersöker justitiekanslern inte klagomål som redan har behandlats av justitieombudsmannen eller som behandlas vid justitieombudsmannens kansli.

Justitiekanslern kan inte ändra eller återbryta en dom eller ett beslut av en annan myndighet.

Justitiekanslern kan inte ålägga en myndighet att vidta en enskild ämbetsåtgärd eller utfärda bestämmelser om en sådan. Exempelvis kan justitiekanslern inte ålägga socialförvaltningen att fatta ett beslut om utbetalning av utkomststöd eller utfärda bestämmelser om förmånsbeloppet.

Justitiekanslern har inte behörighet att beordra polisen att undersöka ett brott som misstänks ha begåtts av en privatperson, och inte heller att ge anvisningar eller order angående undersökningen.

Justitiekanslern undersöker inte klagomål i ärenden som kan överklagas hos en besvärsmyndighet.

Justitiekanslern ger inte juridisk rådgivning.

Justitiekanslern kan inte besluta om skadestånd.