Övervakning av myndigheter

Justitiekanslern övervakar att domstolar och andra myndigheter samt andra som sköter offentliga uppdrag följer lagen och fullgör sina skyldigheter.

Justitiekanslern övervakar myndigheterna genom att behandla skriftliga klagomål som gäller dem. Man kan klaga hos justitiekanslern om man anser att en myndighet, en tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag har förfarit felaktigt eller försummat sina skyldigheter. Justitiekanslern kan också på eget initiativ undersöka frågor som till exempel aktualiserats i massmedierna.

Justitiekanslern har rätt att verkställa inspektioner hos myndigheter, inrättningar och andra verksamhetsenheter som omfattas av justitiekanslerns övervakningsbehörighet. I praktiken utförs de av biträdande justitiekanslern, som under de senaste åren har gjort ett trettiotal inspektioner varje år.

Justitiekanslern har rätt att av myndigheterna och av andra som sköter offentliga uppdrag få de upplysningar som justitiekanslern behöver för sin laglighetskontroll. Justitiekanslern kan bestämma att polisundersökning eller förundersökning ska verkställas för utredning av ett ärende som justitiekanslern prövar.

 

Klagomålsförfarandet

Vem som helst kan vända sig till justitiekanslern. Den som anser att en myndighet eller andra som sköter ett offentligt uppdrag har förfarit felaktigt eller försummat sina skyldigheter kan klaga hos justitiekanslern, på egna eller någon annans vägnar.

Justitiekanslern behandlar inte klagomål som gäller över två år gamla ärenden, om det inte finns särskilda skäl till det (fram till 31.5.2011 var tiden fem år). Klaganden underrättas utan dröjsmål om ett ärende inte leder till åtgärder på grund av preskriptionstiden eller för att det inte hör till justitiekanslerns behörighet. Klaganden underrättas även i de fall där ärendet inte behandlas vid justitiekanslersämbetet för att det behandlas vid en behörig myndighet eller kan överklagas.

Justitiekanslern kan överföra behandlingen av ett klagomål till en behörig myndighet om det är motiverat med hänsyn till ärendets art. Klaganden underrättas om överföringen.

Uppgiftsfördelningen mellan justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman är fastställd i lag. Således behandlar justitiekanslern i regel inte klagomål som gäller försvarsmakten. Justitiekanslern behandlar inte heller klagomål som gäller frihetsberövande eller inrättningar i vilka någon har intagits mot sin vilja. I dessa fall överför justitiekanslern klagomålet till justitieombudsmannen.

Ett klagomål ska göras skriftligen. Närmare information om klagomålsförfarandet och en blankett för ändamålet finns under rubriken Klagomål. Handläggningen av ett klagomål är avgiftsfri för klaganden.

 

Åtgärder som ett klagomål leder till

Med anledning av ett klagomål som anförts hos justitiekanslern vidtar justitiekanslern de åtgärder som han eller hon anser vara befogade. I ärendet inhämtas sådana utredningar som justitiekanslern anser vara nödvändiga.

Justitiekanslern kan ge den som förfarit lagstridigt eller felaktigt en anmärkning för framtiden. I allvarligare fall kan justitiekanslern förordna att åtal ska väckas. Beslut om att väcka åtal mot en domare för lagstridigt förfarande i en ämbetsåtgärd kan endast fattas av justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman.

Justitiekanslern kan fästa myndighetens uppmärksamhet vid det förfarande som lag och god förvaltningssed kräver. Vid behov kan justitiekanslern också lägga fram förslag om ändring av bestämmelser eller föreskrifter eller om återbrytande av dom. Justitiekanslern kan också göra en framställning om förlikning till en myndighet eller rekommendera att myndigheten gottgör en skada.