Justitiekanslern granskade statsrådets beslut om gränskontroll

Diarienr: OKV/61/10/2020
Datum: 1.10.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

I klagomålet kritiserades statsrådets beslut om återinförande av gränskontroll vid Europeiska unionens inre gränser. Besluten hade fattats på föredragning av inrikesministeriet. Klaganden ansåg att besluten om stängning av gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken stred mot gränsbevakningslagen, grundlagen och EU-lagstiftningen. Enligt klagomålet kränkte besluten å ena sidan i finska medborgares grundläggande rättighet att lämna landet och resa in i landet och å andra sidan Europeiska unionens princip om fri rörlighet. Klaganden bad justitiekanslern utreda om inrikesministeriet hade vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten. Klaganden framhöll också att besluten om gränskontroll hade kränkt samernas rätt att bedriva traditionella samiska näringar. Vidare ansåg klaganden att man i informationen om statsrådets beslut hade använt uttryck som var vilseledande och inte lämpade för ändamålet.

Justitiekanslern konstaterade att finska medborgare enligt 9 § i Finlands grundlag inte får hindras att resa in i landet. Var och en har också rätt att lämna landet. Genom att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna, stänga gränsövergångsställen och begränsa trafiken har man dock inte ingripit i rörelsefriheten som tryggas i grundlagen. Besluten har iakttagit proportionalitetsprincipen och tolkningsmässigt uppfyllt de krav som ställs i grundlagen och gränsbevakningslagen. ”Nödvändig anledning” att passera gränsen som används i besluten har tolkningsmässigt täckt den grundlagsenliga rätten att lämna landet och återvända till landet. Gränsövergångsställen har hållits öppna så att dessa rättigheter också i praktiken har kunnat tillgodoses. Syftet med besluten har varit att minska rörligheten över gränsen, bromsa spridningen av coronaviruspandemin och främja medborgarnas grundläggande rätt till skydd av liv och hälsa. 

Justitiekanslern konstaterade att statsrådet har haft en aktiv skyldighet att skydda befolkningen mot coronaviruset. Enligt grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och främja befolkningens hälsa, vilket bidrar till tillgodoseendet av den grundlagsenliga rätten till liv. Till det allmännas skyldighet att vidta åtgärder ansluter sig också rätten till hälsa och skyddet av hälsan enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt andra motsvarande rättigheter bland annat i barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rätten till hälsa enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har inneburit en skyldighet att vidta åtgärder på befolkningsnivå samt att upprätthålla och trygga en tillräcklig kapacitet på hälso- och sjukvården samt skydd av befolkningsgrupper som är särskilt utsatta för risker. Besluten om begränsning av gränstrafiken har genomfört denna målsättning. Besluten har emellertid också beaktat att det finns nödvändiga anledningar till att passera gränsen och har därför försökt minska olägenheterna som begräsningarna av trafiken medför.
 
Enligt justitiekanslern har inrikesministeriet inte vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten om återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna och stängning av vissa gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken med stöd av gränsbevakningslagen, eller på annat sätt förfarit på ett sätt som skulle ha förutsatt eller förutsätter laglighetsövervakningsåtgärder. 

Justitiekanslern uppmärksammade dock inrikesministeriet på de synpunkter som gäller beredningen av besluten. Han konstaterade att man i motiveringspromemoriorna inte tillräckligt har behandlat beslutens förhållande till EU-lagstiftningen eller beslutens förhållande till tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och internationella människorättskonventioner. 

Med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna borde även de olägenheter som restriktionerna medför för samhället ha bedömts i förhållande till den nytta de medför. I detta samband borde man också tydligare ha beaktat samernas rättsliga ställning. I besluten borde det också tydligare ha framgått i vilken mån det gällde rekommendationer eller om det var fråga om juridiskt bindande beslut.

I fråga om statsrådets kanslis information betonade justitiekanslern att tydlig och upplysande information är av väsentlig betydelse i synnerhet i exceptionella krissituationer och att myndigheterna har en särskild skyldighet att se till att allmänheten har tillgång till information.  I en situation som utvecklas snabbt kan myndigheternas pressmeddelanden vara allmänhetens enda informationskälla. Justitiekanslern uppmärksammade statsrådets kansli på skyldigheten att i informationen om statsrådets beslut använda ändamålsenliga och tydliga och juridiskt exakta uttryck. 

Enligt justitiekansler Pöysti har beredningen av lagstiftningen inte beaktat undantagsförhållanden av det slag som coronaviruspandemin har fört med sig, när inte heller lagen om smittsamma sjukdomars metoder är tillräckliga för att skydda människors liv och hälsa mot en allmänfarlig smittsam sjukdom. Inrikesministeriet bör tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet se över behovet av att ändra och utveckla lagstiftningen. 

avgoranden_justitiekanslern_granskade_statsradets_beslut_om_granskontroll_OKV_61_10_2020_sv.pdf

« Tillbaka