Avgöranden

Justitiekanslern granskade statsrådets beslut om gränskontroll

Diarienr: OKV/61/10/2020
Datum: 1.10.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

I klagomålet kritiserades statsrådets beslut om återinförande av gränskontroll vid Europeiska unionens inre gränser. Besluten hade fattats på föredragning av inrikesministeriet. Klaganden ansåg att besluten om stängning av gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken stred mot gränsbevakningslagen, grundlagen och EU-lagstiftningen. Enligt klagomålet kränkte besluten å ena sidan i finska medborgares grundläggande rättighet att lämna landet och resa in i landet och å andra sidan Europeiska unionens princip om fri rörlighet. Klaganden bad justitiekanslern utreda om inrikesministeriet hade vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten. Klaganden framhöll också att besluten om gränskontroll hade kränkt samernas rätt att bedriva traditionella samiska näringar. Vidare ansåg klaganden att man i informationen om statsrådets beslut hade använt uttryck som var vilseledande och inte lämpade för ändamålet.

Justitiekanslern konstaterade att finska medborgare enligt 9 § i Finlands grundlag inte får hindras att resa in i landet. Var och en har också rätt att lämna landet. Genom att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna, stänga gränsövergångsställen och begränsa trafiken har man dock inte ingripit i rörelsefriheten som tryggas i grundlagen. Besluten har iakttagit proportionalitetsprincipen och tolkningsmässigt uppfyllt de krav som ställs i grundlagen och gränsbevakningslagen. ”Nödvändig anledning” att passera gränsen som används i besluten har tolkningsmässigt täckt den grundlagsenliga rätten att lämna landet och återvända till landet. Gränsövergångsställen har hållits öppna så att dessa rättigheter också i praktiken har kunnat tillgodoses. Syftet med besluten har varit att minska rörligheten över gränsen, bromsa spridningen av coronaviruspandemin och främja medborgarnas grundläggande rätt till skydd av liv och hälsa. 

Justitiekanslern konstaterade att statsrådet har haft en aktiv skyldighet att skydda befolkningen mot coronaviruset. Enligt grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och främja befolkningens hälsa, vilket bidrar till tillgodoseendet av den grundlagsenliga rätten till liv. Till det allmännas skyldighet att vidta åtgärder ansluter sig också rätten till hälsa och skyddet av hälsan enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt andra motsvarande rättigheter bland annat i barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rätten till hälsa enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har inneburit en skyldighet att vidta åtgärder på befolkningsnivå samt att upprätthålla och trygga en tillräcklig kapacitet på hälso- och sjukvården samt skydd av befolkningsgrupper som är särskilt utsatta för risker. Besluten om begränsning av gränstrafiken har genomfört denna målsättning. Besluten har emellertid också beaktat att det finns nödvändiga anledningar till att passera gränsen och har därför försökt minska olägenheterna som begräsningarna av trafiken medför.
 
Enligt justitiekanslern har inrikesministeriet inte vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten om återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna och stängning av vissa gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken med stöd av gränsbevakningslagen, eller på annat sätt förfarit på ett sätt som skulle ha förutsatt eller förutsätter laglighetsövervakningsåtgärder. 

Justitiekanslern uppmärksammade dock inrikesministeriet på de synpunkter som gäller beredningen av besluten. Han konstaterade att man i motiveringspromemoriorna inte tillräckligt har behandlat beslutens förhållande till EU-lagstiftningen eller beslutens förhållande till tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och internationella människorättskonventioner. 

Med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna borde även de olägenheter som restriktionerna medför för samhället ha bedömts i förhållande till den nytta de medför. I detta samband borde man också tydligare ha beaktat samernas rättsliga ställning. I besluten borde det också tydligare ha framgått i vilken mån det gällde rekommendationer eller om det var fråga om juridiskt bindande beslut.

I fråga om statsrådets kanslis information betonade justitiekanslern att tydlig och upplysande information är av väsentlig betydelse i synnerhet i exceptionella krissituationer och att myndigheterna har en särskild skyldighet att se till att allmänheten har tillgång till information.  I en situation som utvecklas snabbt kan myndigheternas pressmeddelanden vara allmänhetens enda informationskälla. Justitiekanslern uppmärksammade statsrådets kansli på skyldigheten att i informationen om statsrådets beslut använda ändamålsenliga och tydliga och juridiskt exakta uttryck. 

Enligt justitiekansler Pöysti har beredningen av lagstiftningen inte beaktat undantagsförhållanden av det slag som coronaviruspandemin har fört med sig, när inte heller lagen om smittsamma sjukdomars metoder är tillräckliga för att skydda människors liv och hälsa mot en allmänfarlig smittsam sjukdom. Inrikesministeriet bör tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet se över behovet av att ändra och utveckla lagstiftningen. 

OKV_61_10_2020_sv.pdf

« Tillbaka

Användningen av svenska språket vid en tvåspråkig tingsrätt

Diarienr: OKV/738/10/2020
Datum: 17.9.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern fäste en tvåspråkig tingsrätts och dess lagmans uppmärksamhet på iakttagande av språklagstiftningen i tingsrättens verksamhet.

En svenskspråkig nämndeman hade i en tidningsinsändare berättat att hen tillsammans med en annan svenskspråkig nämndeman besökt tingsrätten för att svära domareden och då fått höra att eden svärs på finska för att man då kommer snabbare vidare i processen.

Tingsrättens lagman medgav i sin utredning att rutinerna kring avgivande av domarförsäkran inte fungerat som de ska på grund av flera personalombyten under en kort tid. Enligt lagmannen är det särskilt svårt att rekrytera språkkunnig kanslipersonal. Lagmannen uppgav att man vid tingsrätten kommer att fästa större uppmärksamhet vid förverkligande av de språkliga rättigheterna vid introduktionen av nya nämndemän.

OKV_738_10_2020.PDF

« Tillbaka

Publiceringen av en svenskspråkig anvisning

Diarienr: OKV/83/10/2020
Datum: 21.8.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare delgav Skatteförvaltningen sin uppfattning om att nationalspråken bör behandlas jämlikt. Skatteförvaltningen borde ha publicerat en skatteanvisning samtidigt på finska och svenska.

Klaganden kritiserade Skatteförvaltningen för den inte hade publicerat på svenska en skatteanvisning vars tillämpning redan hade inletts. Klaganden konstaterade att han därför varit tvungen att göra sin skattedeklaration utan anvisningen.

Enligt Skatteförvaltningens utredning hade översättandet av anvisningen till svenska fördröjts vilket var orsaken till att anvisningen hade publicerats på svenska först två månader efter att den publicerats på finska. Skatteförvaltningen konstaterade att den i regel publicerar anvisningar samtidigt på båda nationalspråken. Skatteförvaltningen hade i fallet meddelat att översättandet av anvisningen till svenska fördröjdes och det hade enligt Skatteförvaltningen varit möjligt att per telefon få information om de ändringar som gjorts i anvisningen. Detta avlägsnade enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdare inte behovet att publicera den svenskspråkiga anvisningen samtidigt med den finskspråkiga.

OKV_83_10_2020.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid behandlingen av begäran om avgörande vid konsumenttvistenämnden

Diarienr: OKV/265/10/2020
Datum: 1.7.2020
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade allvarligt konsumenttvistenämnden på att ärendena ska behandlas utan dröjsmål. Klagandens ärende angående givandet av rekommendation till avgörande hade behandlats vid konsumenttvistenämnden i ca två år.

Biträdande justitiekanslern sände sitt beslut även för kännedom till justitieministeriet av vilket han redan tidigare på våren bett en utredning om situationen i konsumenttvistenämnden. Ministeriet bör ge sin utredning senast 1.9.2020.

OKV_265_10_2020.pdf

« Tillbaka

Avgiftsfria skolmåltider under undantagsförhållanden för elever i distansundervisning

Diarienr: OKV/518/1/2020
Datum: 1.4.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

Klaganden var bekymrad över ordnandet av skolmåltider under undantagsförhållanden för sitt barn i årskurs två. Klaganden krävde i sin skrivelse att vårdnadshavarna retroaktivt skulle få ersättning motsvarande de avgiftsfria skolmåltiderna för tiden med distansundervisning.

I sitt avgörande lyfter justitiekanslern fram de aktuella bestämmelser (1.4.2020) som införts till följd av undantagsförhållandena och med stöd av beredskapslagen. Justitiekanslern konstaterade att han följer tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter under undantagsförhållanden på grundval av klagomål men också på eget initiativ och föregripande.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Utbildningsanordnaren ska iaktta gällande bestämmelser och behöriga myndigheters föreskrifter. Utbildningsanordnaren bör ordna måltiderna enligt rådande omständigheter och till exempel i samarbete med elevvården söka upp elever för vilka den dagliga skolmåltiden är ytterst viktig.

Justitiekanslersämbetet kontaktade den skola som avsågs i klagomålet. Enligt skolan får elever i såväl när- som distansundervisning äta i skolan. Måltiderna har ordnats med iakttagande av begränsningarna på grund av coronapandemin. Bland annat äter eleverna vid olika tidpunkter i små grupper. Dessutom har skolan vidtagit särskilda lokalarrangemang. På grund av dessa arrangemang bör elever i distansundervisning meddela rektorn eller biträdande rektorn om de deltar i måltiderna. På det sättet kan skolan i de praktiska arrangemangen beakta begränsningsåtgärdernas effektivitet för att skydda människorna.

Justitiekanslern hade inga skäl att i barnets fall misstänka brott mot den grundlagsenliga grundläggande rättigheten till avgiftsfri grundläggande utbildning. Då undantagsförhållanden snabbt konstaterats och påföljande arrangemang genomförts kan det ha uppstått situationer där man agerat enligt vid den aktuella tidpunkten gällande bestämmelser och föreskrifter.

Justitiekanslern betonade att även elever i årskurserna 1–3 rekommenderas delta i undervisningen på distans om det är möjligt för familjen. Utbildningsanordnaren och vårdnadshavarna samarbetar för att skydda barnet mot smitta genom att vårdnadshavarna till exempel ser till att minska närkontakterna och barn med symptom på luftvägsinfektion inte förs till skolan eller för att äta i skolan, och utbildningsanordnaren i sin tur bland annat ser till att undervisnings- och måltidsarrangemangen är trygga. 

OKV_518_1_2020_sv.pdf

« Tillbaka