Avgöranden

Språkliga rättigheter vid automatisk trafikövervakning

Diarienr: OKV/1840/1/2018 (näytä lisää...)
Ytterligare diarienr: OKV/1960/1/2018
Datum: 13.12.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Trafiksäkerhetscentralen konstaterade att till en förare skickas handlingar utifrån det språk på vilket förarens adressuppgifter anges i datasystemet. I båda fallen hade förarnas adressuppgifter angetts på svenska, men handlingarna hade av misstag skickats ut till bilförarna/klagandena på finska.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att polisen borde på basis av språklagen ha skickat ordningsbotsföreläggandet och den skriftliga anmärkningen till klagandena på deras modersmål, dvs. på svenska. Han meddelade Polisens trafiksäkerhetscentral sin uppfattning om polisens felaktiga förfarande.

I ärendet framgick därtill att ett utvecklingsarbete beträffande datasystemen var för närvarande på gång. I polisens utredningar lyftes fram att som en följd av detta utvecklingsarbete skriver systemet automatiskt ut de formulär som skickas till trafikövervakningens målpersoner på deras modersmål. Biträdande justitiekanslern konstaterade att det med tanke på tillgodoseendet av dessa målpersonernas språkliga rättigheter är motiverat att det ifrågavarande utvecklingsarbetet slutförs. I och med utvecklingsarbetet skulle de i klagomålsfallen framkomna misstagen i praktiken uteslutas. Biträdanden justitiekanslern bad Polisstyrelsen meddela honom när det nämnda utveckligsarbetet har slutförts.

OKV_1840_1_2018.pdf

« Tillbaka

Arbets- och näringsbyråns åtgärder uppfyllde inte förvaltningslagens krav

Diarienr: OKV/1611/1/2018
Datum: 11.12.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade arbets- och näringsbyrå på att ärendena utreds i enlighet med förvaltningslagen, att kunders förfrågningar besvaras och att behandlingen sker utan dröjsmål. Arbets- och näringsbyrån måste också i sitt arbete beakta principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen.

Arbets- och näringsbyrån hade på basis av ett telefonsamtal mellan en tjänsteman och klaganden börjat utreda klagandens rätt till arbetslöshetsförmåner. Enligt biträdande justitiekanslern hade den klagandes ärende inte utretts tillräckligt och på behörigt sätt vid arbets- och näringsbyrån, eftersom arbets- och näringsbyråns uppfattning om den klagandes sysselsättning i sin sambos företagsverksamhet baserade sig enbart på ett telefonsamtal. Klaganden hade i sina utredningar bestridit arbets- och näringsbyråns uppfattning och hade påpekat att det hade skett ett missförstånd i telefonsamtalet. Det har varit fråga om en situation där klagandens ord stod mot tjänstemannens ord, och i en sådan situation kan man inte utgå från att myndighetens ståndpunkt är riktig, i synnerhet då det inte hade lagts fram någon annan grund till stöd för den. Enligt biträdande justitiekanslern borde arbets- och näringsbyrån ha mer ingående bedömt och tolkat det som framförts i ärendet och dess fakta.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att arbets- och näringsbyrån borde vid utredningen av ärendet och vid bedömningen av den utredning som fåtts om ärendet ha beaktat principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen. När det gäller förvaltningens verksamhet betyder principen om skydd för berättigade förväntningar bl.a. att en enskild person ska ha rätt att lita på myndigheternas verksamhet då det finns motiverade förutsättningar för detta. I klagandens ärende var det fråga om upphävande av ett arbetskraftspolitiskt utlåtande som hade getts nästan tre år tidigare. Klaganden hade på basis av det arbetskraftspolitiska utlåtandet haft rätt till arbetslöshetsförmåner fr.o.m. september 2015.  Klaganden hade således fått berättigade förväntningar på att hon hade rätt till arbetslöshetsförmåner och att ärendet tidigare hade utretts.

OKV_1611_1_2018.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid förundersökningen

Diarienr: OKV/1930/1/2018
Datum: 9.8.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste polismyndighetens uppmärksamhet på skyldigheten att göra förundersökning, och vidta de åtgärder som föregår den, utan onödigt dröjsmål.

Polisens beslut om att inte inleda förundersökning hade dröjt ett år och två månader. Enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdares uppfattning hade beslutet inte gjorts utan ogrundat dröjsmål såsom förundersökningslagen förutsätter.

Enligt polismyndigheten berodde dröjsmålet på undersökningsledares och utredares tjänstledigheter. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste även polismyndighetens uppmärksamhet på behovet att vidta sådana åtgärder som är påkallade för att undvika att personalens tjänstledigheter och annan motsvarande frånvaro förorsakar ogrundat dröjsmål med förundersökningen och sådana åtgärder som föregår denna.

OKV_1930_1_2018.pdf

« Tillbaka

Den tillämpliga bestämmelsen i ett avgörande borde ha meddelats

Diarienr: OKV/382/1/2018
Datum: 25.3.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern fäste Patent- och registerstyrelsens uppmärksamhet vid att det i ett avgö-rande borde ha nämnts den lagbestämmelse som varit den rättsliga grunden för avgörandet.

Klagomålet gällde ett avgörande angående kvalitetsgranskningen av revisionen i ett småföretag. I av-görandet, som grundade sig på ISA-standarderna, framgick det inte att iakttagandet av ISA-standarderna i revisionen grundade sig  på en viss paragraf i revisionslagen.

I övrigt hade biträdande justitiekanslern inte de rättsliga förutsättningarna för att anse att Patent- och registerstyrelsen hade förfarit lagstridigt vid kvalitetsgranskningen enbart på grund av att Patent- och registerstyrelsen hade tillämpat ISA-standarder när den framfört iakttagelserna för revisorn. Patent- och registerstyrelsen hade använt sin prövningsrätt vid utförandet av en uppgift som föreskrivs för Pa-tent- och registerstyrelsen i revisionslagen. I biträdande justitiekanslerns avgörande hänvisas också till att arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda de ändringar som krävs i re-visionslagstiftningen för att ta i bruk en lättare granskning än den egentliga lagstadgade revisionen.

OKV_382_1_2018.pdf

« Tillbaka

Finlands vapen bör högaktas

Diarienr: OKV/1714/1/2018
Datum: 13.2.2019
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste justitieministeriets uppmärksamhet på vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen och särskilt på tinkturens (färgsättningens) betydelse. Vapnet är ett kännetecken för en självständig stat, varför därtill hör en förväntning på en speciell värdighet.

Justitieministeriet hade som bildtema för presidentvalet år 2018 valt en teckning av Finlands vapen. Klaganden hade fäst sig vid att vapenteckningen till sin färgsättning inte motsvarade vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen.

OKV_1714_1_2018.pdf

« Tillbaka

Också landskapets fastighetsverk ska tillämpa offentlighetslagen

Diarienr: OKV/912/1/2018
Datum: 1.2.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste landskapets fastighetsverks uppmärksamhet på dess skyldighet att tillämpa landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och förvaltningslagen för landskapet Åland då den handlägger begäran om att få ta del av handlingar.

Klaganden hade begärt att få ta del av fastighetsverkets styrelseprotokoll.

Enligt fastighetsverkets tolkning skulle landskapets offentlighetslag inte tillämpas på styrelsens protokoll, eftersom enligt landskapslagen om landskapets fastighetsverk aktiebolagslagen skulle tillämpas på styrelsens möten och protokoll. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare ansåg fastighetsverkets tolkning felaktig. Enligt landskapets offentlighetslag skall denna tillämpas bland annat på landskapets affärsverk, vilket fastighetsverket enligt den därom givna landskapslagen är.

Fastighetsverket hade besvarat klagandens begäran om handlingar med ett formfritt e-postmeddelande, som inte dög som underlag för ändringssökande till förvaltningsdomstolen. Förfarandet var inte förenligt med landskapets offentlighetslag.

OKV_912_1_2018.pdf

« Tillbaka