Avgöranden

Dröjsmål vid förundersökningen

Diarienr: OKV/1930/1/2018
Datum: 9.8.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste polismyndighetens uppmärksamhet på skyldigheten att göra förundersökning, och vidta de åtgärder som föregår den, utan onödigt dröjsmål.

Polisens beslut om att inte inleda förundersökning hade dröjt ett år och två månader. Enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdares uppfattning hade beslutet inte gjorts utan ogrundat dröjsmål såsom förundersökningslagen förutsätter.

Enligt polismyndigheten berodde dröjsmålet på undersökningsledares och utredares tjänstledigheter. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste även polismyndighetens uppmärksamhet på behovet att vidta sådana åtgärder som är påkallade för att undvika att personalens tjänstledigheter och annan motsvarande frånvaro förorsakar ogrundat dröjsmål med förundersökningen och sådana åtgärder som föregår denna.

OKV_1930_1_2018.pdf

« Tillbaka

Den tillämpliga bestämmelsen i ett avgörande borde ha meddelats

Diarienr: OKV/382/1/2018
Datum: 25.3.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern fäste Patent- och registerstyrelsens uppmärksamhet vid att det i ett avgö-rande borde ha nämnts den lagbestämmelse som varit den rättsliga grunden för avgörandet.

Klagomålet gällde ett avgörande angående kvalitetsgranskningen av revisionen i ett småföretag. I av-görandet, som grundade sig på ISA-standarderna, framgick det inte att iakttagandet av ISA-standarderna i revisionen grundade sig  på en viss paragraf i revisionslagen.

I övrigt hade biträdande justitiekanslern inte de rättsliga förutsättningarna för att anse att Patent- och registerstyrelsen hade förfarit lagstridigt vid kvalitetsgranskningen enbart på grund av att Patent- och registerstyrelsen hade tillämpat ISA-standarder när den framfört iakttagelserna för revisorn. Patent- och registerstyrelsen hade använt sin prövningsrätt vid utförandet av en uppgift som föreskrivs för Pa-tent- och registerstyrelsen i revisionslagen. I biträdande justitiekanslerns avgörande hänvisas också till att arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda de ändringar som krävs i re-visionslagstiftningen för att ta i bruk en lättare granskning än den egentliga lagstadgade revisionen.

OKV_382_1_2018.pdf

« Tillbaka

Finlands vapen bör högaktas

Diarienr: OKV/1714/1/2018
Datum: 13.2.2019
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste justitieministeriets uppmärksamhet på vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen och särskilt på tinkturens (färgsättningens) betydelse. Vapnet är ett kännetecken för en självständig stat, varför därtill hör en förväntning på en speciell värdighet.

Justitieministeriet hade som bildtema för presidentvalet år 2018 valt en teckning av Finlands vapen. Klaganden hade fäst sig vid att vapenteckningen till sin färgsättning inte motsvarade vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen.

OKV_1714_1_2018.pdf

« Tillbaka

Också landskapets fastighetsverk ska tillämpa offentlighetslagen

Diarienr: OKV/912/1/2018
Datum: 1.2.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste landskapets fastighetsverks uppmärksamhet på dess skyldighet att tillämpa landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och förvaltningslagen för landskapet Åland då den handlägger begäran om att få ta del av handlingar.

Klaganden hade begärt att få ta del av fastighetsverkets styrelseprotokoll.

Enligt fastighetsverkets tolkning skulle landskapets offentlighetslag inte tillämpas på styrelsens protokoll, eftersom enligt landskapslagen om landskapets fastighetsverk aktiebolagslagen skulle tillämpas på styrelsens möten och protokoll. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare ansåg fastighetsverkets tolkning felaktig. Enligt landskapets offentlighetslag skall denna tillämpas bland annat på landskapets affärsverk, vilket fastighetsverket enligt den därom givna landskapslagen är.

Fastighetsverket hade besvarat klagandens begäran om handlingar med ett formfritt e-postmeddelande, som inte dög som underlag för ändringssökande till förvaltningsdomstolen. Förfarandet var inte förenligt med landskapets offentlighetslag.

OKV_912_1_2018.pdf

« Tillbaka

Behandlingstiderna för ansökningar om undantagstillstånd var alltför långa

Diarienr: OKV/2302/1/2017
Datum: 26.10.2018
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare fäste NTM-centralens uppmärksamhet på skyldigheten att behandla ärenden utan ogrundat dröjsmål.

I klagomålet riktades det kritik mot behandlingstiderna i NTM-centralen för ansökningar om undantagstillstånd i enlighet med naturvårdslagen om fridlysta arter. Behandlingstiden i de fem aktuella fallen hade varit 13–17 månader.

Av utredningen och de fattade besluten om undantagstillstånd kunde konstateras att de aktuella ärendena inte hade varit enkla. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten ska i detta syfte skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I samtliga fem fall hade ansökan kompletterats eller det hade givits en extra redogörelse. Åtminstone i ett fall hade det ombetts en komplettering till ansökan. I samtliga fem fall hade begärts om expertutlåtanden av Naturresursinstitutet.

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare konstaterade ändå att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att den enskildes rättigheter inte heller äventyras när det sker en anhopning av ärenden. Han konstaterade därtill att i laglighetsövervakningspraxis har resursbrist inte accepterats som motivering till dröjsmål i behandlingen. Han ansåg att ärendena inte hade behandlats utan ogrundat dröjsmål.

OKV_2302_1_2017.pdf

« Tillbaka

Ålands bifall till ett fördrags ikraftträdande borde ha inhämtats i god tid

Diarienr: OKV/2/50/2018
Datum: 15.8.2018
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste utrikesministeriets uppmärksamhet vid att noggrannhet och korrekthet ska iakttas i samband med åtgärderna för godkännande och ikraftsättande av fördrag.

Från justitieministeriet föredrogs för republikens president i januari 2018 en proposition om inhämtande av Ålands lagtings bifall till en ikraftträdandeförfattning för ett avtal. En regeringsproposition gällande avtalet hade överlämnats till riksdagen redan 2013, och republikens president hade godkänt avtalet och stadfäst ikraftträdandelagen för avtalet 2014.

Ålands bifall till ikraftträdandeförfattningar för avtal som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet ska begäras i så god tid att svaret på begäran hinner fås innan avtalet ska föredras för godkännande av republikens president. Justitieministeriet ska inhämta lagtingets bifall på begäran av det behöriga ministeriet.

I det aktuella fallet begärdes bifall drygt tre år efter det att republikens president hade godkänt avtalet. Enligt uppgift från justitieministeriet berodde dröjsmålet på att utrikesministeriet inte i tid hade begärt justitieministeriet att inhämta Ålands bifall i ärendet. Enligt utrikesministeriet berodde dröjsmålet på brister i informationsgången vid verksamhetsenheten i fråga. Med anledning av händelsen kommer utrikesministeriet att fästa allt större vikt vid utbildningen av tjänstemän som bereder regeringspropositioner och vid effektiviseringen av samarbetet med enheten för EU-rättsliga frågor och traktaträtt som bistår vid förfarandena. Mer uppmärksamhet ska även fästas vid att verksamhetsenheterna har uppdaterad information om beredningsskedet för ett aktuellt avtal.

OKV_2_50_2018_SV.pdf

« Tillbaka

Asylsökanden borde kunna spela in sitt asylsamtal

Diarienr: OKV/211/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav inrikesministeriet och Migrationsverket sina synpunkter om att inspelningen på band av ett asylsamtal hör till sökandens yttrandefrihet och att inspelningen inte kan förbjudas med stöd av nuvarande lag. Han bad inrikesministeriet meddela senast 31.3.2018 om ministeriet och Migrationsverket har omvärderat förfaranden vad beträffar inspelning av asylsamtal.

Migrationsverket hade meddelat klaganden, som ville agera som biträde för flyktingar, att det inte är tillåtet att spela in asylsamtal i form av ljud eller bild. Migrationsverket tar hand om inspelningen, och sökanden eller biträdet har möjlighet att be om inspelningen. Inrikesministeriet understödde i sitt utlåtande Migrationsverkets ställningstagande om att inte tillåta videoupptagning. Ministeriet ansåg bl.a. att en videoupptagning kan störa samtalets gång och öka arbetsskeden och att det också måste tas hänsyn till hur inspelningen ska användas.

Biträdande justitiekanslern kunde inte förena sig med Migrationsverkets tolkning att rätten att spela in asylsamtalet uttryckligen tillhör enbart Migrationsverket. I förfarandedirektivet och utlänningslagen stadgas om myndighetens möjlighet att dokumentera asylsamtalen. I stadgandena bestäms dock inte att sökanden själv inte får spela in asylsamtalet. En allmän tolkningsprincip är att en avvikelse från grundläggande fri- och rättigheter ska tolkas restriktivt. Myndigheten kan inte allmänt förbjuda sökanden att spela in samtalet där han eller hon själv är en närvarande part, eftersom inspelningsförbudet skulle begränsa sökandens yttrandefrihet. Biträdande justitiekanslern konstaterade att inskränkningar i yttrandefriheten och andra grundläggande fri- och rättigheter bör bygga på lagar som stiftats av riksdagen och vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade och grunderna för inskränkningar bör vara acceptabla och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att endast det att sökanden spelar in samtalet inte betyder en kränkning av den enskilde tjänstemannens skydd för privatlivet. Inspelningen riktas i detta fall gentemot omständigheter vid samtalet i allmänhet, inte särskilt mot tjänstemannens person, vilket har betydelse i bedömningen. Det är rättsligt en annan sak om dessa inspelningar överlämnas vidare utan berättigande tillstånd emedan då kan biträdet eller sökanden göra sig skyldiga rentav till brott. Det är då en fråga som bedöms i efterhand.

Inrikesministeriet meddelade i sitt svar att ministeriet har diskuterat frågan med Migrationsverket. Migrationsverket förbjuder inte sökanden eller hans eller hennes företrädare eller biträde att uppta asylsamtalssituationen. Migrationsverket ger under våren 2018 en anvisning om de upptagningar av kundbetjäningssituationer vid asylenheten som kunder gör.

OKV_211_1_2017.pdf

« Tillbaka

Barnskyddstjänster måste fås på svenska även i brådskande situationer

Diarienr: OKV/210/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav stadens social- och hälsovårdssektor sin åsikt att barnskyddsklienter har rätt att få tjänster på sitt eget språk, finska eller svenska.

Staden hade i brådskande situationer svårigheter att tillhandahålla barnskyddstjänster på svenska dygnet runt. Till övriga delar klarade man av att tillhandahålla tjänster på svenska. Staden hänvisade till svårigheter att rekrytera arbetstagare som behärskar svenska och det låga antalet svenskspråkiga klienter.

Enligt biträdande justitiekanslern är användningen av eget språk, finska eller svenska, en subjektiv rättighet som myndigheterna ska se till att tryggas. Myndigheterna ska därför organisera sin verksamhet så att de språkliga rättigheterna förverkligas så fullt ut som möjligt i alla situationer.

OKV_210_1_2017.pdf

« Tillbaka

Tidtabellsskäl får inte äventyra de språkliga rättigheterna vid lagberedningen

Diarienr: OKV/178/1/2017
Datum: 29.9.2017
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern uppmärksammade finansministeriet på skyldigheten att följa språklagen och kraven på god lagberedning. Han konstaterade att de i grundlagen tryggade språkliga grundrättigheterna inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.

Finansministeriet hade 16.12.2016 sänt ett lagförslag om båtskatt på remiss enbart på finska med en remisstid på en månad. En svensk översättning av lagtexten och det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition publicerades och en begäran om utlåtande sändes till svenskspråkiga remissinstanser 9.1.2017. Översättningen av regeringspropositionen i sin helhet publicerades på webbsidorna och sändes till remissinstanserna 19.1.2017. De svenskspråkiga remissinstanserna hade informerats om ärendet innan remissbehandlingen inleddes. Avsikten var att införa båtskatten 1.5.2017, men på våren 2017 avstod man från att gå vidare med beredningen av lagen.

Justitiekanslern ansåg att de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning inte ger entydiga svar på frågan när regeringspropositioner ska översättas till svenska i sin helhet eller på frågan huruvida lagförslag nödvändigtvis ska publiceras och skickas på remiss på de båda inhemska språken absolut samtidigt. Med hjälp av anvisningen för hörande vid lagberedning strävar man dock efter att uppriktigt höra olika parter och att hörandet ska ha reell betydelse under beredningen. Man strävar efter att förverkliga allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att delta i lagberedningen också bl.a. genom bestämmelser i språklagen och i självstyrelselagen för Åland.  

Justitiekanslern konstaterade att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och kraven för god lagberedning till den del det var frågan om den svenskspråkiga befolkningens möjlighet att ta del av lagförslaget. Minimikraven i språklagen skulle bäst ha uppfyllts genom ett förfarande där den föreslagna lagtexten och ett tillräckligt omfattande sammandrag av regeringspropositionen skulle ha publicerats på svenska samtidigt med regeringspropositionen på finska 16.12.2016. Som framgår av finansministeriets utredning är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade. Ålands landskapsregering hade getts tilläggstid för att lämna sitt utlåtande till 27.1.2017, men detta löste inte frågan om hur svenskspråkiga instanser och medborgare på andra håll i landet får möjlighet att framföra sin åsikt.

Med anledning av tolkningsbarheten i de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning sände justitiekanslern beslutet även till justitieministeriet för kännedom och för eventuella åtgärder.

OKV_178_1_2017.pdf

« Tillbaka

Jämlikheten borde beaktas bättre vid avläggande av advokatexamen

Diarienr: OKV/376/1/2017
Datum: 26.9.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Enligt biträdande justitiekanslern är det inte jämlikt för svenskspråkiga att den litteratur som hör till examensfordringarna i den skriftliga delen av advokatexamen finns tillgänglig endast på finska. Han bad Finlands Advokatförbunds styrelse meddela om de åtgärder den ämnar vidta för att förbättra situationen.

Den skriftliga delen av advokatexamen kan avläggas på svenska, men litteraturförteckningen för examen består av enbart finskspråkiga verk. Enligt biträdande justitiekanslern kan det vara svårt att förbereda sig inför provet exempelvis för sådana svenskspråkiga ålänningar, som har avlagt juridisk examen i något annat nordiskt land och som inte alls eller endast i ringa mån kan finska. Även om man enligt utredningen inte har noterat skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga examinander när det gäller goda resultat i provet, är det enligt biträdande justitiekanslern möjligt att personer med svenska som modersmål av rent språkliga skäl låter bli att delta i advokatprovet. Indirekt kan detta försämra tillgången till svenskspråkiga advokattjänster i synnerhet på Åland.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att missförhållandet i examensfordringarna är svårt att avhjälpa, eftersom det enligt utredningen inte finns någon aktuell svenskspråkig litteratur på området för advokaträtt. Eftersom syftet med det skriftliga provet är att bedöma examensdeltagarnas kunskaper i advokaträtt, är det inte ändamålsenligt att byta ut den litteratur som hör till examensfordringarna mot sådan litteratur som inte motsvarar provets syfte. Att stryka den finskspråkiga litteraturen ur litteraturförteckningen skulle inte heller vara ändamålsenligt, då detta skulle leda till en försvagad kunskapsnivå hos framtida advokater. Dessutom finns det i alla händelser finskspråkig litteratur om advokaträtt och god advokatsed att tillgå, vilket de facto gör det lättare för finskspråkiga att ta till sig den reglering och den goda advokatsed som testas i provet.

Enligt biträdande justitiekanslern skulle det vara motiverat att Finlands Advokatförbunds styrelse främjar likabehandlingen av dem som deltar i det skriftliga provet åtminstone genom att låta översätta till svenska "Kommentarverk om reglerna gällande god advokatsed" som har utarbetats av en arbetsgrupp som styrelsen tillsatt.

OKV_376_1_2017.pdf

« Tillbaka

« Föregående 1 / 5