Avgöranden

Språkliga rättigheter vid automatisk trafikövervakning

Diarienr: OKV/1840/1/2018 (näytä lisää...)
Ytterligare diarienr: OKV/1960/1/2018
Datum: 13.12.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Trafiksäkerhetscentralen konstaterade att till en förare skickas handlingar utifrån det språk på vilket förarens adressuppgifter anges i datasystemet. I båda fallen hade förarnas adressuppgifter angetts på svenska, men handlingarna hade av misstag skickats ut till bilförarna/klagandena på finska.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att polisen borde på basis av språklagen ha skickat ordningsbotsföreläggandet och den skriftliga anmärkningen till klagandena på deras modersmål, dvs. på svenska. Han meddelade Polisens trafiksäkerhetscentral sin uppfattning om polisens felaktiga förfarande.

I ärendet framgick därtill att ett utvecklingsarbete beträffande datasystemen var för närvarande på gång. I polisens utredningar lyftes fram att som en följd av detta utvecklingsarbete skriver systemet automatiskt ut de formulär som skickas till trafikövervakningens målpersoner på deras modersmål. Biträdande justitiekanslern konstaterade att det med tanke på tillgodoseendet av dessa målpersonernas språkliga rättigheter är motiverat att det ifrågavarande utvecklingsarbetet slutförs. I och med utvecklingsarbetet skulle de i klagomålsfallen framkomna misstagen i praktiken uteslutas. Biträdanden justitiekanslern bad Polisstyrelsen meddela honom när det nämnda utveckligsarbetet har slutförts.

OKV_1840_1_2018.pdf

« Tillbaka

Arbets- och näringsbyråns åtgärder uppfyllde inte förvaltningslagens krav

Diarienr: OKV/1611/1/2018
Datum: 11.12.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade arbets- och näringsbyrå på att ärendena utreds i enlighet med förvaltningslagen, att kunders förfrågningar besvaras och att behandlingen sker utan dröjsmål. Arbets- och näringsbyrån måste också i sitt arbete beakta principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen.

Arbets- och näringsbyrån hade på basis av ett telefonsamtal mellan en tjänsteman och klaganden börjat utreda klagandens rätt till arbetslöshetsförmåner. Enligt biträdande justitiekanslern hade den klagandes ärende inte utretts tillräckligt och på behörigt sätt vid arbets- och näringsbyrån, eftersom arbets- och näringsbyråns uppfattning om den klagandes sysselsättning i sin sambos företagsverksamhet baserade sig enbart på ett telefonsamtal. Klaganden hade i sina utredningar bestridit arbets- och näringsbyråns uppfattning och hade påpekat att det hade skett ett missförstånd i telefonsamtalet. Det har varit fråga om en situation där klagandens ord stod mot tjänstemannens ord, och i en sådan situation kan man inte utgå från att myndighetens ståndpunkt är riktig, i synnerhet då det inte hade lagts fram någon annan grund till stöd för den. Enligt biträdande justitiekanslern borde arbets- och näringsbyrån ha mer ingående bedömt och tolkat det som framförts i ärendet och dess fakta.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att arbets- och näringsbyrån borde vid utredningen av ärendet och vid bedömningen av den utredning som fåtts om ärendet ha beaktat principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen. När det gäller förvaltningens verksamhet betyder principen om skydd för berättigade förväntningar bl.a. att en enskild person ska ha rätt att lita på myndigheternas verksamhet då det finns motiverade förutsättningar för detta. I klagandens ärende var det fråga om upphävande av ett arbetskraftspolitiskt utlåtande som hade getts nästan tre år tidigare. Klaganden hade på basis av det arbetskraftspolitiska utlåtandet haft rätt till arbetslöshetsförmåner fr.o.m. september 2015.  Klaganden hade således fått berättigade förväntningar på att hon hade rätt till arbetslöshetsförmåner och att ärendet tidigare hade utretts.

OKV_1611_1_2018.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid förundersökningen

Diarienr: OKV/1930/1/2018
Datum: 9.8.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste polismyndighetens uppmärksamhet på skyldigheten att göra förundersökning, och vidta de åtgärder som föregår den, utan onödigt dröjsmål.

Polisens beslut om att inte inleda förundersökning hade dröjt ett år och två månader. Enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdares uppfattning hade beslutet inte gjorts utan ogrundat dröjsmål såsom förundersökningslagen förutsätter.

Enligt polismyndigheten berodde dröjsmålet på undersökningsledares och utredares tjänstledigheter. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste även polismyndighetens uppmärksamhet på behovet att vidta sådana åtgärder som är påkallade för att undvika att personalens tjänstledigheter och annan motsvarande frånvaro förorsakar ogrundat dröjsmål med förundersökningen och sådana åtgärder som föregår denna.

OKV_1930_1_2018.pdf

« Tillbaka

Den tillämpliga bestämmelsen i ett avgörande borde ha meddelats

Diarienr: OKV/382/1/2018
Datum: 25.3.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern fäste Patent- och registerstyrelsens uppmärksamhet vid att det i ett avgö-rande borde ha nämnts den lagbestämmelse som varit den rättsliga grunden för avgörandet.

Klagomålet gällde ett avgörande angående kvalitetsgranskningen av revisionen i ett småföretag. I av-görandet, som grundade sig på ISA-standarderna, framgick det inte att iakttagandet av ISA-standarderna i revisionen grundade sig  på en viss paragraf i revisionslagen.

I övrigt hade biträdande justitiekanslern inte de rättsliga förutsättningarna för att anse att Patent- och registerstyrelsen hade förfarit lagstridigt vid kvalitetsgranskningen enbart på grund av att Patent- och registerstyrelsen hade tillämpat ISA-standarder när den framfört iakttagelserna för revisorn. Patent- och registerstyrelsen hade använt sin prövningsrätt vid utförandet av en uppgift som föreskrivs för Pa-tent- och registerstyrelsen i revisionslagen. I biträdande justitiekanslerns avgörande hänvisas också till att arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda de ändringar som krävs i re-visionslagstiftningen för att ta i bruk en lättare granskning än den egentliga lagstadgade revisionen.

OKV_382_1_2018.pdf

« Tillbaka

Finlands vapen bör högaktas

Diarienr: OKV/1714/1/2018
Datum: 13.2.2019
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste justitieministeriets uppmärksamhet på vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen och särskilt på tinkturens (färgsättningens) betydelse. Vapnet är ett kännetecken för en självständig stat, varför därtill hör en förväntning på en speciell värdighet.

Justitieministeriet hade som bildtema för presidentvalet år 2018 valt en teckning av Finlands vapen. Klaganden hade fäst sig vid att vapenteckningen till sin färgsättning inte motsvarade vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen.

OKV_1714_1_2018.pdf

« Tillbaka

Också landskapets fastighetsverk ska tillämpa offentlighetslagen

Diarienr: OKV/912/1/2018
Datum: 1.2.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste landskapets fastighetsverks uppmärksamhet på dess skyldighet att tillämpa landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och förvaltningslagen för landskapet Åland då den handlägger begäran om att få ta del av handlingar.

Klaganden hade begärt att få ta del av fastighetsverkets styrelseprotokoll.

Enligt fastighetsverkets tolkning skulle landskapets offentlighetslag inte tillämpas på styrelsens protokoll, eftersom enligt landskapslagen om landskapets fastighetsverk aktiebolagslagen skulle tillämpas på styrelsens möten och protokoll. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare ansåg fastighetsverkets tolkning felaktig. Enligt landskapets offentlighetslag skall denna tillämpas bland annat på landskapets affärsverk, vilket fastighetsverket enligt den därom givna landskapslagen är.

Fastighetsverket hade besvarat klagandens begäran om handlingar med ett formfritt e-postmeddelande, som inte dög som underlag för ändringssökande till förvaltningsdomstolen. Förfarandet var inte förenligt med landskapets offentlighetslag.

OKV_912_1_2018.pdf

« Tillbaka

Behandlingstiderna för ansökningar om undantagstillstånd var alltför långa

Diarienr: OKV/2302/1/2017
Datum: 26.10.2018
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare fäste NTM-centralens uppmärksamhet på skyldigheten att behandla ärenden utan ogrundat dröjsmål.

I klagomålet riktades det kritik mot behandlingstiderna i NTM-centralen för ansökningar om undantagstillstånd i enlighet med naturvårdslagen om fridlysta arter. Behandlingstiden i de fem aktuella fallen hade varit 13–17 månader.

Av utredningen och de fattade besluten om undantagstillstånd kunde konstateras att de aktuella ärendena inte hade varit enkla. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten ska i detta syfte skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I samtliga fem fall hade ansökan kompletterats eller det hade givits en extra redogörelse. Åtminstone i ett fall hade det ombetts en komplettering till ansökan. I samtliga fem fall hade begärts om expertutlåtanden av Naturresursinstitutet.

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare konstaterade ändå att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att den enskildes rättigheter inte heller äventyras när det sker en anhopning av ärenden. Han konstaterade därtill att i laglighetsövervakningspraxis har resursbrist inte accepterats som motivering till dröjsmål i behandlingen. Han ansåg att ärendena inte hade behandlats utan ogrundat dröjsmål.

OKV_2302_1_2017.pdf

« Tillbaka

Ålands bifall till ett fördrags ikraftträdande borde ha inhämtats i god tid

Diarienr: OKV/2/50/2018
Datum: 15.8.2018
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste utrikesministeriets uppmärksamhet vid att noggrannhet och korrekthet ska iakttas i samband med åtgärderna för godkännande och ikraftsättande av fördrag.

Från justitieministeriet föredrogs för republikens president i januari 2018 en proposition om inhämtande av Ålands lagtings bifall till en ikraftträdandeförfattning för ett avtal. En regeringsproposition gällande avtalet hade överlämnats till riksdagen redan 2013, och republikens president hade godkänt avtalet och stadfäst ikraftträdandelagen för avtalet 2014.

Ålands bifall till ikraftträdandeförfattningar för avtal som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet ska begäras i så god tid att svaret på begäran hinner fås innan avtalet ska föredras för godkännande av republikens president. Justitieministeriet ska inhämta lagtingets bifall på begäran av det behöriga ministeriet.

I det aktuella fallet begärdes bifall drygt tre år efter det att republikens president hade godkänt avtalet. Enligt uppgift från justitieministeriet berodde dröjsmålet på att utrikesministeriet inte i tid hade begärt justitieministeriet att inhämta Ålands bifall i ärendet. Enligt utrikesministeriet berodde dröjsmålet på brister i informationsgången vid verksamhetsenheten i fråga. Med anledning av händelsen kommer utrikesministeriet att fästa allt större vikt vid utbildningen av tjänstemän som bereder regeringspropositioner och vid effektiviseringen av samarbetet med enheten för EU-rättsliga frågor och traktaträtt som bistår vid förfarandena. Mer uppmärksamhet ska även fästas vid att verksamhetsenheterna har uppdaterad information om beredningsskedet för ett aktuellt avtal.

OKV_2_50_2018_SV.pdf

« Tillbaka

Asylsökanden borde kunna spela in sitt asylsamtal

Diarienr: OKV/211/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav inrikesministeriet och Migrationsverket sina synpunkter om att inspelningen på band av ett asylsamtal hör till sökandens yttrandefrihet och att inspelningen inte kan förbjudas med stöd av nuvarande lag. Han bad inrikesministeriet meddela senast 31.3.2018 om ministeriet och Migrationsverket har omvärderat förfaranden vad beträffar inspelning av asylsamtal.

Migrationsverket hade meddelat klaganden, som ville agera som biträde för flyktingar, att det inte är tillåtet att spela in asylsamtal i form av ljud eller bild. Migrationsverket tar hand om inspelningen, och sökanden eller biträdet har möjlighet att be om inspelningen. Inrikesministeriet understödde i sitt utlåtande Migrationsverkets ställningstagande om att inte tillåta videoupptagning. Ministeriet ansåg bl.a. att en videoupptagning kan störa samtalets gång och öka arbetsskeden och att det också måste tas hänsyn till hur inspelningen ska användas.

Biträdande justitiekanslern kunde inte förena sig med Migrationsverkets tolkning att rätten att spela in asylsamtalet uttryckligen tillhör enbart Migrationsverket. I förfarandedirektivet och utlänningslagen stadgas om myndighetens möjlighet att dokumentera asylsamtalen. I stadgandena bestäms dock inte att sökanden själv inte får spela in asylsamtalet. En allmän tolkningsprincip är att en avvikelse från grundläggande fri- och rättigheter ska tolkas restriktivt. Myndigheten kan inte allmänt förbjuda sökanden att spela in samtalet där han eller hon själv är en närvarande part, eftersom inspelningsförbudet skulle begränsa sökandens yttrandefrihet. Biträdande justitiekanslern konstaterade att inskränkningar i yttrandefriheten och andra grundläggande fri- och rättigheter bör bygga på lagar som stiftats av riksdagen och vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade och grunderna för inskränkningar bör vara acceptabla och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att endast det att sökanden spelar in samtalet inte betyder en kränkning av den enskilde tjänstemannens skydd för privatlivet. Inspelningen riktas i detta fall gentemot omständigheter vid samtalet i allmänhet, inte särskilt mot tjänstemannens person, vilket har betydelse i bedömningen. Det är rättsligt en annan sak om dessa inspelningar överlämnas vidare utan berättigande tillstånd emedan då kan biträdet eller sökanden göra sig skyldiga rentav till brott. Det är då en fråga som bedöms i efterhand.

Inrikesministeriet meddelade i sitt svar att ministeriet har diskuterat frågan med Migrationsverket. Migrationsverket förbjuder inte sökanden eller hans eller hennes företrädare eller biträde att uppta asylsamtalssituationen. Migrationsverket ger under våren 2018 en anvisning om de upptagningar av kundbetjäningssituationer vid asylenheten som kunder gör.

OKV_211_1_2017.pdf

« Tillbaka

Barnskyddstjänster måste fås på svenska även i brådskande situationer

Diarienr: OKV/210/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav stadens social- och hälsovårdssektor sin åsikt att barnskyddsklienter har rätt att få tjänster på sitt eget språk, finska eller svenska.

Staden hade i brådskande situationer svårigheter att tillhandahålla barnskyddstjänster på svenska dygnet runt. Till övriga delar klarade man av att tillhandahålla tjänster på svenska. Staden hänvisade till svårigheter att rekrytera arbetstagare som behärskar svenska och det låga antalet svenskspråkiga klienter.

Enligt biträdande justitiekanslern är användningen av eget språk, finska eller svenska, en subjektiv rättighet som myndigheterna ska se till att tryggas. Myndigheterna ska därför organisera sin verksamhet så att de språkliga rättigheterna förverkligas så fullt ut som möjligt i alla situationer.

OKV_210_1_2017.pdf

« Tillbaka

« Föregående 1 / 5