Avgöranden

Ålands bifall till ett fördrags ikraftträdande borde ha inhämtats i god tid

Diarienr: OKV/2/50/2018
Datum: 15.8.2018
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste utrikesministeriets uppmärksamhet vid att noggrannhet och korrekthet ska iakttas i samband med åtgärderna för godkännande och ikraftsättande av fördrag.

Från justitieministeriet föredrogs för republikens president i januari 2018 en proposition om inhämtande av Ålands lagtings bifall till en ikraftträdandeförfattning för ett avtal. En regeringsproposition gällande avtalet hade överlämnats till riksdagen redan 2013, och republikens president hade godkänt avtalet och stadfäst ikraftträdandelagen för avtalet 2014.

Ålands bifall till ikraftträdandeförfattningar för avtal som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet ska begäras i så god tid att svaret på begäran hinner fås innan avtalet ska föredras för godkännande av republikens president. Justitieministeriet ska inhämta lagtingets bifall på begäran av det behöriga ministeriet.

I det aktuella fallet begärdes bifall drygt tre år efter det att republikens president hade godkänt avtalet. Enligt uppgift från justitieministeriet berodde dröjsmålet på att utrikesministeriet inte i tid hade begärt justitieministeriet att inhämta Ålands bifall i ärendet. Enligt utrikesministeriet berodde dröjsmålet på brister i informationsgången vid verksamhetsenheten i fråga. Med anledning av händelsen kommer utrikesministeriet att fästa allt större vikt vid utbildningen av tjänstemän som bereder regeringspropositioner och vid effektiviseringen av samarbetet med enheten för EU-rättsliga frågor och traktaträtt som bistår vid förfarandena. Mer uppmärksamhet ska även fästas vid att verksamhetsenheterna har uppdaterad information om beredningsskedet för ett aktuellt avtal.

OKV_2_50_2018_SV.pdf

« Tillbaka

Asylsökanden borde kunna spela in sitt asylsamtal

Diarienr: OKV/211/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav inrikesministeriet och Migrationsverket sina synpunkter om att inspelningen på band av ett asylsamtal hör till sökandens yttrandefrihet och att inspelningen inte kan förbjudas med stöd av nuvarande lag. Han bad inrikesministeriet meddela senast 31.3.2018 om ministeriet och Migrationsverket har omvärderat förfaranden vad beträffar inspelning av asylsamtal.

Migrationsverket hade meddelat klaganden, som ville agera som biträde för flyktingar, att det inte är tillåtet att spela in asylsamtal i form av ljud eller bild. Migrationsverket tar hand om inspelningen, och sökanden eller biträdet har möjlighet att be om inspelningen. Inrikesministeriet understödde i sitt utlåtande Migrationsverkets ställningstagande om att inte tillåta videoupptagning. Ministeriet ansåg bl.a. att en videoupptagning kan störa samtalets gång och öka arbetsskeden och att det också måste tas hänsyn till hur inspelningen ska användas.

Biträdande justitiekanslern kunde inte förena sig med Migrationsverkets tolkning att rätten att spela in asylsamtalet uttryckligen tillhör enbart Migrationsverket. I förfarandedirektivet och utlänningslagen stadgas om myndighetens möjlighet att dokumentera asylsamtalen. I stadgandena bestäms dock inte att sökanden själv inte får spela in asylsamtalet. En allmän tolkningsprincip är att en avvikelse från grundläggande fri- och rättigheter ska tolkas restriktivt. Myndigheten kan inte allmänt förbjuda sökanden att spela in samtalet där han eller hon själv är en närvarande part, eftersom inspelningsförbudet skulle begränsa sökandens yttrandefrihet. Biträdande justitiekanslern konstaterade att inskränkningar i yttrandefriheten och andra grundläggande fri- och rättigheter bör bygga på lagar som stiftats av riksdagen och vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade och grunderna för inskränkningar bör vara acceptabla och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att endast det att sökanden spelar in samtalet inte betyder en kränkning av den enskilde tjänstemannens skydd för privatlivet. Inspelningen riktas i detta fall gentemot omständigheter vid samtalet i allmänhet, inte särskilt mot tjänstemannens person, vilket har betydelse i bedömningen. Det är rättsligt en annan sak om dessa inspelningar överlämnas vidare utan berättigande tillstånd emedan då kan biträdet eller sökanden göra sig skyldiga rentav till brott. Det är då en fråga som bedöms i efterhand.

Inrikesministeriet meddelade i sitt svar att ministeriet har diskuterat frågan med Migrationsverket. Migrationsverket förbjuder inte sökanden eller hans eller hennes företrädare eller biträde att uppta asylsamtalssituationen. Migrationsverket ger under våren 2018 en anvisning om de upptagningar av kundbetjäningssituationer vid asylenheten som kunder gör.

OKV_211_1_2017.pdf

« Tillbaka

Barnskyddstjänster måste fås på svenska även i brådskande situationer

Diarienr: OKV/210/1/2017
Datum: 14.12.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern delgav stadens social- och hälsovårdssektor sin åsikt att barnskyddsklienter har rätt att få tjänster på sitt eget språk, finska eller svenska.

Staden hade i brådskande situationer svårigheter att tillhandahålla barnskyddstjänster på svenska dygnet runt. Till övriga delar klarade man av att tillhandahålla tjänster på svenska. Staden hänvisade till svårigheter att rekrytera arbetstagare som behärskar svenska och det låga antalet svenskspråkiga klienter.

Enligt biträdande justitiekanslern är användningen av eget språk, finska eller svenska, en subjektiv rättighet som myndigheterna ska se till att tryggas. Myndigheterna ska därför organisera sin verksamhet så att de språkliga rättigheterna förverkligas så fullt ut som möjligt i alla situationer.

OKV_210_1_2017.pdf

« Tillbaka

Tidtabellsskäl får inte äventyra de språkliga rättigheterna vid lagberedningen

Diarienr: OKV/178/1/2017
Datum: 29.9.2017
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern uppmärksammade finansministeriet på skyldigheten att följa språklagen och kraven på god lagberedning. Han konstaterade att de i grundlagen tryggade språkliga grundrättigheterna inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.

Finansministeriet hade 16.12.2016 sänt ett lagförslag om båtskatt på remiss enbart på finska med en remisstid på en månad. En svensk översättning av lagtexten och det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition publicerades och en begäran om utlåtande sändes till svenskspråkiga remissinstanser 9.1.2017. Översättningen av regeringspropositionen i sin helhet publicerades på webbsidorna och sändes till remissinstanserna 19.1.2017. De svenskspråkiga remissinstanserna hade informerats om ärendet innan remissbehandlingen inleddes. Avsikten var att införa båtskatten 1.5.2017, men på våren 2017 avstod man från att gå vidare med beredningen av lagen.

Justitiekanslern ansåg att de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning inte ger entydiga svar på frågan när regeringspropositioner ska översättas till svenska i sin helhet eller på frågan huruvida lagförslag nödvändigtvis ska publiceras och skickas på remiss på de båda inhemska språken absolut samtidigt. Med hjälp av anvisningen för hörande vid lagberedning strävar man dock efter att uppriktigt höra olika parter och att hörandet ska ha reell betydelse under beredningen. Man strävar efter att förverkliga allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att delta i lagberedningen också bl.a. genom bestämmelser i språklagen och i självstyrelselagen för Åland.  

Justitiekanslern konstaterade att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och kraven för god lagberedning till den del det var frågan om den svenskspråkiga befolkningens möjlighet att ta del av lagförslaget. Minimikraven i språklagen skulle bäst ha uppfyllts genom ett förfarande där den föreslagna lagtexten och ett tillräckligt omfattande sammandrag av regeringspropositionen skulle ha publicerats på svenska samtidigt med regeringspropositionen på finska 16.12.2016. Som framgår av finansministeriets utredning är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade. Ålands landskapsregering hade getts tilläggstid för att lämna sitt utlåtande till 27.1.2017, men detta löste inte frågan om hur svenskspråkiga instanser och medborgare på andra håll i landet får möjlighet att framföra sin åsikt.

Med anledning av tolkningsbarheten i de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning sände justitiekanslern beslutet även till justitieministeriet för kännedom och för eventuella åtgärder.

OKV_178_1_2017.pdf

« Tillbaka

Jämlikheten borde beaktas bättre vid avläggande av advokatexamen

Diarienr: OKV/376/1/2017
Datum: 26.9.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Enligt biträdande justitiekanslern är det inte jämlikt för svenskspråkiga att den litteratur som hör till examensfordringarna i den skriftliga delen av advokatexamen finns tillgänglig endast på finska. Han bad Finlands Advokatförbunds styrelse meddela om de åtgärder den ämnar vidta för att förbättra situationen.

Den skriftliga delen av advokatexamen kan avläggas på svenska, men litteraturförteckningen för examen består av enbart finskspråkiga verk. Enligt biträdande justitiekanslern kan det vara svårt att förbereda sig inför provet exempelvis för sådana svenskspråkiga ålänningar, som har avlagt juridisk examen i något annat nordiskt land och som inte alls eller endast i ringa mån kan finska. Även om man enligt utredningen inte har noterat skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga examinander när det gäller goda resultat i provet, är det enligt biträdande justitiekanslern möjligt att personer med svenska som modersmål av rent språkliga skäl låter bli att delta i advokatprovet. Indirekt kan detta försämra tillgången till svenskspråkiga advokattjänster i synnerhet på Åland.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att missförhållandet i examensfordringarna är svårt att avhjälpa, eftersom det enligt utredningen inte finns någon aktuell svenskspråkig litteratur på området för advokaträtt. Eftersom syftet med det skriftliga provet är att bedöma examensdeltagarnas kunskaper i advokaträtt, är det inte ändamålsenligt att byta ut den litteratur som hör till examensfordringarna mot sådan litteratur som inte motsvarar provets syfte. Att stryka den finskspråkiga litteraturen ur litteraturförteckningen skulle inte heller vara ändamålsenligt, då detta skulle leda till en försvagad kunskapsnivå hos framtida advokater. Dessutom finns det i alla händelser finskspråkig litteratur om advokaträtt och god advokatsed att tillgå, vilket de facto gör det lättare för finskspråkiga att ta till sig den reglering och den goda advokatsed som testas i provet.

Enligt biträdande justitiekanslern skulle det vara motiverat att Finlands Advokatförbunds styrelse främjar likabehandlingen av dem som deltar i det skriftliga provet åtminstone genom att låta översätta till svenska "Kommentarverk om reglerna gällande god advokatsed" som har utarbetats av en arbetsgrupp som styrelsen tillsatt.

OKV_376_1_2017.pdf

« Tillbaka

Utlåtande: utkastet till Ålands självstyrelselag

Diarienr: OKV/42/20/2017
Datum: 15.9.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern gav ett utlåtande om förslaget till ny självstyrelselag för Åland. Han fokuserade i sitt utlåtande på de förslag till bestämmelser som är nya jämfört med den gällande självstyrelselagen, och dessutom på frågor som gäller förfarande och på motivens klarhet och konsekvens. Biträdande justitiekanslern tog fasta bl.a. på de förslag till bestämmelser som gäller tjänsteåtal mot en medlem av Ålands regering, fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan riksdagen och lagtinget samt internationella förpliktelser.

Översättning av utlåtandet:

OKV_42_20_2017_sv.pdf

« Tillbaka

Tjänsteutnämningsärendet borde ha handlagt sakenligt

Diarienr: OKV/825/1/2017
Datum: 8.9.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern uppmärksamgjorde ett rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt på skyldigheten att utforma annonser om lediganslagna tjänster noggrant så att faktorer som skall beaktas som meriterande har omnämnts korrekt. Han påpekade även att tjänstesökandes meriter måste jämföras i en utnämningspromemoria på ett tillräckligt tydligt och öppet sätt.

Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktet hade ledigförklarat tjänster som ledande offentliga rättsbiträden vid tre rättshjälpsbyråer. Av förbiseende hade från en av platsannonserna uteblivit omnämnandet av att goda kunskaper i svenska skulle beaktas som en merit. Justitieministeriet medgav misstaget i sitt utlåtande men konstaterade att det inte hade påverkat slutresultatet av utnämningsbeslutet. Biträdande justitiekanslern godkände justitieministeriets utlåtande. Ytterligare var han av samma åsikt som justitieministeriet om att jämförelsen av sökandenas meriter i utnämningspromemorian hade varit tillräcklig, även om den kunde ha varit tydligare och öppnare.

OKV_825_1_2017.pdf

« Tillbaka

Patienternas språkliga rättigheter måste beaktas

Diarienr: OKV/1327/1/2016
Datum: 5.9.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern tog ställning till de språkliga rättigheterna vid användningen av det nationella hälsoarkivet Kanta och fäste social- och hälsovårdsministeriets uppmärksamhet på de synpunkter angående patienthandlingars språk som han anförde.

Klaganden ansåg att rätten till patienthandlingar på eget språk inte tillgodoses i Kanta-tjänsten, eftersom patienthandlingar som är på finska i det elektroniska arkivet sällan översätts till svenska. Handlingarna införs i arkivet på det språk som har använts i vårdenheten.

Enligt språklagen ska en tvåspråkig myndighet betjäna allmänheten på finska och svenska. Biträdande justitiekanslern ansåg att kvaliteten på servicen dock inte får försämras till följd av det språk som klienten vill använda. Han ansåg att den i förvaltningslagen avsedda behöriga servicen innebär bland annat att svenskspråkiga kunder kan ta hand om sina ärenden på sitt modersmål. Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter har var och en inom gränserna för de resurser som vid respektive tidpunkt står till hälso- och sjukvårdens förfogande rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet.

Enligt biträdande justitiekanslern ska patientens rättigheter tryggas med behörig tolkning och översättning. Han ansåg det dock inte motiverat ur perspektivet tryggande av tillräckliga hälsovårdstjänster att fördela resurser som finns till buds inom hälsovården för regelbunden översättning av alla patienthandlingar till patientens språk.

OKV_1327_1_2016.pdf

« Tillbaka

Dömande av straff för en preskriberad gärning

Diarienr: OKV/35/30/2015
Datum: 28.8.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare gav till tingsdomaren en anmärkning för lagstridigt förfarande vid utdömande av straff. Det lagstridiga förfarandet uppdagades vid justitiekanslerns granskning av domstolars straffdomar. Svaranden hade i fallet utöver andra tillräknade gärningar dömts för förande av fortskaffningsmedel utan behörighet, för vilken åtalsrätten hade preskriberats.

Med anledning av justitiekanslerns ansökan återbröt högsta domstolen den nämnda domen och förkastade åtalet till den del fråga var om den preskriberade åtalspunkten. Högsta domstolen återförvisade målet till tingsrätten för utdömande av ett nytt gemensamt straff.

Felet som tingsdomaren begick hade inte några menliga verkställighetspåföljder för svaranden. Felet var dock ägnat att minska förtroendet för rättskipningsverksamheten och felet skedde i domaruppgifternas kärnområde, varför felet till sin karaktär kunde i sig anses vara allvarligt. 

OKV_35_30_2015.pdf

« Tillbaka

Ändringsansökan borde ha behandlats utan dröjsmål

Diarienr: OKV/1252/1/2016
Datum: 29.6.2017
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste förvaltningsdomstolens uppmärksamhet vid behandlingstiden för besvärsärenden och partens rätt att få en uppskattning av ärendets behandlingstid.

Behandlingen av klagandes besvär vid förvaltningsdomstolen hade tagit 20,5 månader. Handläggningstiden var avsevärt längre än i motsvarande ärenden, och klaganden fick inte heller en uppskattning av ärendets behandlingstid. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare ansåg att det hade uppkommit ett ogrundat dröjsmål vid behandlingen av besväret.

OKV_1252_1_2016.pdf

« Tillbaka

« Föregående 1 / 4