Enligt biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka finns det klara brister och problem i kommunernas sätt att sörja för den grundläggande utbildningen för barn som placerats på anstalter eller i fosterhem, även om utbildningen allmänt taget förefaller förverkligas på det sätt som förutsatts i lagstiftningen. Särskilt fann han problem i den grundläggande utbildning som gavs som hemundervisning. Jonkka efterlyser åtgärder av kommunerna, undervisningsministeriet och länsstyrelserna för tillrättaläggande av situationen.

Biträdande justitiekanslern prövade saken efter att uppgifter förekommit i massmedia (Turun Sanomat 14.3.2005). Enligt uppgifterna erhåller allt fler omhändertagna barn hemundervisning istället för skolundervisning. Oftast har barnet placertas i ett familjehem eller en barnskyddsanstalt.

Utredning av kommunerna

Av undervisningsministeriet inbegärdes utredning och utlåtande. Ministeriet sände länsstyrelserna en förfrågan, enligt vilken situationen utreddes länsvis. Länsstyrelserna sände ut en förfrågan till sammanlagt 456 kommuner, vilken besvarades av 346 kommuner. Förfrågan sändes även till familjehem och anstalter, vilka besvarade förfrågan aktivare än kommunerna.

Enligt utredningen hade de placerade barnens grundläggande utbildning förverkligats så att merparten erhöll utbildning i grundskola. Av utredningen framgick enligt Jonkka även oroande uppgifter om vissa systematiska problem särskilt i den utbildning som gavs som hemundervisning.

En kommun, i vilken fosterhem har ordnats har helt kunnat avsäga sig ansvaret för att ordna grundläggande utbildning för ett placerat barn. Följden har varit till kvaliteten mycket varierande arrangemang för hemundervisningen. Timantalet i hemundervisningen föreföll enligt utredningen att vara betydligt färre än i normal undervisning. De veckotimmar som följer av förordningen om timresursfördelningen iakttogs inte alltid och undervisningspersonalen uppfyllde inte alltid kompetenskraven.

En del av kommunerna hade enligt utredningen inte förutsättningar för att hjälpa de barn som led av sociala eller psykiska svårigheter och att ordna utbildning för dem. Ett barn har kunnat entledigas, förordnats på sjukledighet eller konstaterats vara oförmögen att åtnjuta skolundervisning. I dessa situationer har anstalten eller familjehemmet axlat ansvaret för undervisningen.

Brister i informationsgången

Enligt utredningen hade förmedlingen av uppgifterna om omhändertagande och placering samt av de nödvändiga elevuppgifterna inte fungerat tillräckligt väl mellan den sändande och den mottagande kommunen. Det fanns brister i samarbetet inom kommunerna samt mellan undervisnings- och socialväsendet ävensom i samarbetet mellan de placerande och mottagande kommunernas myndigheter. Exempelvis hade socialmyndigheterna i den mottagande kommunen inte alltid kännedom om de barn som placerats i kommunen. I ett flertal fall hade inte heller undervisningsväsendet kännedom om de placerade barnen, fastän det på kommunen ankommer att ordna grundläggande utbildning och följa med barnens framsteg.

Rätten till grundläggande utbildning måste tryggas

Enligt biträdande justitiekanslers beslut tryggas rätten till grundläggande utbildning på ett likställigt sätt i grundlagen. Det allmänna skall se till att de grundläggande rättigheterna förverkligas.

Enligt beslutet kan redan det att ett barn inte kommer i åtnjutande av normal skolundervisning av orsaker som framgår av utredningen ses som en olägenhet som förutsätter åtgärder. Skillnaden i de pedagogiska kompetenskraven och veckotimmarna visar att hemundervisningen belastas av såväl kvalitativa som kvantitativa brister.

Den interna informationsgången i kommunerna och i samarbetet mellan undervisnings- och socialväsendet måste enligt beslutet förbättras. Detsamma gäller i fråga om samarbetet mellan de sändande och mottagande kommunerna. Det är med utgångspunkt från förverkligandet av kommunens lagstadgade skyldigheter ohållbart om dess skolväsende inte känner till de barn som bor på kommunens område, anser Jonkka.

En klar brist anser Jonkka även vara att det saknas klara spelregler och föreligger okunskap i anslutning härtill. Det förelåg okunskap och varierande praxis mellan kommunerna, anstalterna och familjehemmen när det gällde produktionen av tjänster, kostnadsfördelningen samt anvisningen av statsandelarna. Såväl för kommunerna och anstalterna föreföll det ofta oklart vilken kommun som bär ansvaret för de kostnader som ansluter sig till skolgången för ett barn, vilket placerats i en annan kommun.

Av utredningen erhölls även en klar fingervisning om att den berörda lagstiftningen delvis var oklar och bristfällig. Enligt Jonkka finns det särskilt orsak att utreda behovet av att precisera lagstiftningen i fråga om förverkligandeansvaret för undervisningen, uppföljningen av denna och kostnadsfördelningen. Det vore även motiverat att utreda hur länsstyrelsernas roll kunde utvecklas och förstärkas när det gäller att trygga den undervisning som ges vid anstalter och i familjehem.

Beslutet har tillställts undervisningsministeriet, länsstyrelserna, social- och hälsovårdsministeriet samt Finlands Kommunförbund till kännedom. Undervisningsministeriet har ombetts att inom utgången av året meddela de åtgärder det funnit angeläget att vidta. Länsstyrelserna har ombetts att inom nämnda tid meddela de åtgärder de funnit anledning att vidta särskilt för att säkra den grundläggande utbildningen och utveckla uppföljningen härav. Länsstyrelsen har även i uppdrag att informera kommunerna och de anstalter och familjehem som besvarade förfrågan om beslutet.

• Tilläggsuppgifter: Referendarieråd Jaana Hemminki tfn. 09 1602 3948   
• Justitiekanslerns beslut på finska (5.9.2005, Dnro 3/50/04) kan beställas från registraturen tfn. 09 1602 3950 eller kirjaamo@okv.fi

JUSTITIEKANSLERSÄMBETET