Avgöranden

Publiceringen av en svenskspråkig anvisning

Diarienr: OKV/83/10/2020
Datum: 21.8.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare delgav Skatteförvaltningen sin uppfattning om att nationalspråken bör behandlas jämlikt. Skatteförvaltningen borde ha publicerat en skatteanvisning samtidigt på finska och svenska.

Klaganden kritiserade Skatteförvaltningen för den inte hade publicerat på svenska en skatteanvisning vars tillämpning redan hade inletts. Klaganden konstaterade att han därför varit tvungen att göra sin skattedeklaration utan anvisningen.

Enligt Skatteförvaltningens utredning hade översättandet av anvisningen till svenska fördröjts vilket var orsaken till att anvisningen hade publicerats på svenska först två månader efter att den publicerats på finska. Skatteförvaltningen konstaterade att den i regel publicerar anvisningar samtidigt på båda nationalspråken. Skatteförvaltningen hade i fallet meddelat att översättandet av anvisningen till svenska fördröjdes och det hade enligt Skatteförvaltningen varit möjligt att per telefon få information om de ändringar som gjorts i anvisningen. Detta avlägsnade enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdare inte behovet att publicera den svenskspråkiga anvisningen samtidigt med den finskspråkiga.

OKV_83_10_2020.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid behandlingen av begäran om avgörande vid konsumenttvistenämnden

Diarienr: OKV/265/10/2020
Datum: 1.7.2020
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade allvarligt konsumenttvistenämnden på att ärendena ska behandlas utan dröjsmål. Klagandens ärende angående givandet av rekommendation till avgörande hade behandlats vid konsumenttvistenämnden i ca två år.

Biträdande justitiekanslern sände sitt beslut även för kännedom till justitieministeriet av vilket han redan tidigare på våren bett en utredning om situationen i konsumenttvistenämnden. Ministeriet bör ge sin utredning senast 1.9.2020.

OKV_265_10_2020.pdf

« Tillbaka

Avgiftsfria skolmåltider under undantagsförhållanden för elever i distansundervisning

Diarienr: OKV/518/1/2020
Datum: 1.4.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

Klaganden var bekymrad över ordnandet av skolmåltider under undantagsförhållanden för sitt barn i årskurs två. Klaganden krävde i sin skrivelse att vårdnadshavarna retroaktivt skulle få ersättning motsvarande de avgiftsfria skolmåltiderna för tiden med distansundervisning.

I sitt avgörande lyfter justitiekanslern fram de aktuella bestämmelser (1.4.2020) som införts till följd av undantagsförhållandena och med stöd av beredskapslagen. Justitiekanslern konstaterade att han följer tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter under undantagsförhållanden på grundval av klagomål men också på eget initiativ och föregripande.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Utbildningsanordnaren ska iaktta gällande bestämmelser och behöriga myndigheters föreskrifter. Utbildningsanordnaren bör ordna måltiderna enligt rådande omständigheter och till exempel i samarbete med elevvården söka upp elever för vilka den dagliga skolmåltiden är ytterst viktig.

Justitiekanslersämbetet kontaktade den skola som avsågs i klagomålet. Enligt skolan får elever i såväl när- som distansundervisning äta i skolan. Måltiderna har ordnats med iakttagande av begränsningarna på grund av coronapandemin. Bland annat äter eleverna vid olika tidpunkter i små grupper. Dessutom har skolan vidtagit särskilda lokalarrangemang. På grund av dessa arrangemang bör elever i distansundervisning meddela rektorn eller biträdande rektorn om de deltar i måltiderna. På det sättet kan skolan i de praktiska arrangemangen beakta begränsningsåtgärdernas effektivitet för att skydda människorna.

Justitiekanslern hade inga skäl att i barnets fall misstänka brott mot den grundlagsenliga grundläggande rättigheten till avgiftsfri grundläggande utbildning. Då undantagsförhållanden snabbt konstaterats och påföljande arrangemang genomförts kan det ha uppstått situationer där man agerat enligt vid den aktuella tidpunkten gällande bestämmelser och föreskrifter.

Justitiekanslern betonade att även elever i årskurserna 1–3 rekommenderas delta i undervisningen på distans om det är möjligt för familjen. Utbildningsanordnaren och vårdnadshavarna samarbetar för att skydda barnet mot smitta genom att vårdnadshavarna till exempel ser till att minska närkontakterna och barn med symptom på luftvägsinfektion inte förs till skolan eller för att äta i skolan, och utbildningsanordnaren i sin tur bland annat ser till att undervisnings- och måltidsarrangemangen är trygga. 

OKV_518_1_2020_sv.pdf

« Tillbaka

Språkliga rättigheter vid automatisk trafikövervakning

Diarienr: OKV/1840/1/2018 (näytä lisää...)
Ytterligare diarienr: OKV/1960/1/2018
Datum: 13.12.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Trafiksäkerhetscentralen konstaterade att till en förare skickas handlingar utifrån det språk på vilket förarens adressuppgifter anges i datasystemet. I båda fallen hade förarnas adressuppgifter angetts på svenska, men handlingarna hade av misstag skickats ut till bilförarna/klagandena på finska.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att polisen borde på basis av språklagen ha skickat ordningsbotsföreläggandet och den skriftliga anmärkningen till klagandena på deras modersmål, dvs. på svenska. Han meddelade Polisens trafiksäkerhetscentral sin uppfattning om polisens felaktiga förfarande.

I ärendet framgick därtill att ett utvecklingsarbete beträffande datasystemen var för närvarande på gång. I polisens utredningar lyftes fram att som en följd av detta utvecklingsarbete skriver systemet automatiskt ut de formulär som skickas till trafikövervakningens målpersoner på deras modersmål. Biträdande justitiekanslern konstaterade att det med tanke på tillgodoseendet av dessa målpersonernas språkliga rättigheter är motiverat att det ifrågavarande utvecklingsarbetet slutförs. I och med utvecklingsarbetet skulle de i klagomålsfallen framkomna misstagen i praktiken uteslutas. Biträdanden justitiekanslern bad Polisstyrelsen meddela honom när det nämnda utveckligsarbetet har slutförts.

OKV_1840_1_2018.pdf

« Tillbaka

Arbets- och näringsbyråns åtgärder uppfyllde inte förvaltningslagens krav

Diarienr: OKV/1611/1/2018
Datum: 11.12.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade arbets- och näringsbyrå på att ärendena utreds i enlighet med förvaltningslagen, att kunders förfrågningar besvaras och att behandlingen sker utan dröjsmål. Arbets- och näringsbyrån måste också i sitt arbete beakta principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen.

Arbets- och näringsbyrån hade på basis av ett telefonsamtal mellan en tjänsteman och klaganden börjat utreda klagandens rätt till arbetslöshetsförmåner. Enligt biträdande justitiekanslern hade den klagandes ärende inte utretts tillräckligt och på behörigt sätt vid arbets- och näringsbyrån, eftersom arbets- och näringsbyråns uppfattning om den klagandes sysselsättning i sin sambos företagsverksamhet baserade sig enbart på ett telefonsamtal. Klaganden hade i sina utredningar bestridit arbets- och näringsbyråns uppfattning och hade påpekat att det hade skett ett missförstånd i telefonsamtalet. Det har varit fråga om en situation där klagandens ord stod mot tjänstemannens ord, och i en sådan situation kan man inte utgå från att myndighetens ståndpunkt är riktig, i synnerhet då det inte hade lagts fram någon annan grund till stöd för den. Enligt biträdande justitiekanslern borde arbets- och näringsbyrån ha mer ingående bedömt och tolkat det som framförts i ärendet och dess fakta.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att arbets- och näringsbyrån borde vid utredningen av ärendet och vid bedömningen av den utredning som fåtts om ärendet ha beaktat principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen. När det gäller förvaltningens verksamhet betyder principen om skydd för berättigade förväntningar bl.a. att en enskild person ska ha rätt att lita på myndigheternas verksamhet då det finns motiverade förutsättningar för detta. I klagandens ärende var det fråga om upphävande av ett arbetskraftspolitiskt utlåtande som hade getts nästan tre år tidigare. Klaganden hade på basis av det arbetskraftspolitiska utlåtandet haft rätt till arbetslöshetsförmåner fr.o.m. september 2015.  Klaganden hade således fått berättigade förväntningar på att hon hade rätt till arbetslöshetsförmåner och att ärendet tidigare hade utretts.

OKV_1611_1_2018.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid förundersökningen

Diarienr: OKV/1930/1/2018
Datum: 9.8.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste polismyndighetens uppmärksamhet på skyldigheten att göra förundersökning, och vidta de åtgärder som föregår den, utan onödigt dröjsmål.

Polisens beslut om att inte inleda förundersökning hade dröjt ett år och två månader. Enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdares uppfattning hade beslutet inte gjorts utan ogrundat dröjsmål såsom förundersökningslagen förutsätter.

Enligt polismyndigheten berodde dröjsmålet på undersökningsledares och utredares tjänstledigheter. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste även polismyndighetens uppmärksamhet på behovet att vidta sådana åtgärder som är påkallade för att undvika att personalens tjänstledigheter och annan motsvarande frånvaro förorsakar ogrundat dröjsmål med förundersökningen och sådana åtgärder som föregår denna.

OKV_1930_1_2018.pdf

« Tillbaka

Den tillämpliga bestämmelsen i ett avgörande borde ha meddelats

Diarienr: OKV/382/1/2018
Datum: 25.3.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern fäste Patent- och registerstyrelsens uppmärksamhet vid att det i ett avgö-rande borde ha nämnts den lagbestämmelse som varit den rättsliga grunden för avgörandet.

Klagomålet gällde ett avgörande angående kvalitetsgranskningen av revisionen i ett småföretag. I av-görandet, som grundade sig på ISA-standarderna, framgick det inte att iakttagandet av ISA-standarderna i revisionen grundade sig  på en viss paragraf i revisionslagen.

I övrigt hade biträdande justitiekanslern inte de rättsliga förutsättningarna för att anse att Patent- och registerstyrelsen hade förfarit lagstridigt vid kvalitetsgranskningen enbart på grund av att Patent- och registerstyrelsen hade tillämpat ISA-standarder när den framfört iakttagelserna för revisorn. Patent- och registerstyrelsen hade använt sin prövningsrätt vid utförandet av en uppgift som föreskrivs för Pa-tent- och registerstyrelsen i revisionslagen. I biträdande justitiekanslerns avgörande hänvisas också till att arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda de ändringar som krävs i re-visionslagstiftningen för att ta i bruk en lättare granskning än den egentliga lagstadgade revisionen.

OKV_382_1_2018.pdf

« Tillbaka

Finlands vapen bör högaktas

Diarienr: OKV/1714/1/2018
Datum: 13.2.2019
Beslutsfattare: Justitiekansler

Justitiekanslern fäste justitieministeriets uppmärksamhet på vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen och särskilt på tinkturens (färgsättningens) betydelse. Vapnet är ett kännetecken för en självständig stat, varför därtill hör en förväntning på en speciell värdighet.

Justitieministeriet hade som bildtema för presidentvalet år 2018 valt en teckning av Finlands vapen. Klaganden hade fäst sig vid att vapenteckningen till sin färgsättning inte motsvarade vapenbeskrivningen i lagen om Finlands vapen.

OKV_1714_1_2018.pdf

« Tillbaka

Också landskapets fastighetsverk ska tillämpa offentlighetslagen

Diarienr: OKV/912/1/2018
Datum: 1.2.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste landskapets fastighetsverks uppmärksamhet på dess skyldighet att tillämpa landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och förvaltningslagen för landskapet Åland då den handlägger begäran om att få ta del av handlingar.

Klaganden hade begärt att få ta del av fastighetsverkets styrelseprotokoll.

Enligt fastighetsverkets tolkning skulle landskapets offentlighetslag inte tillämpas på styrelsens protokoll, eftersom enligt landskapslagen om landskapets fastighetsverk aktiebolagslagen skulle tillämpas på styrelsens möten och protokoll. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare ansåg fastighetsverkets tolkning felaktig. Enligt landskapets offentlighetslag skall denna tillämpas bland annat på landskapets affärsverk, vilket fastighetsverket enligt den därom givna landskapslagen är.

Fastighetsverket hade besvarat klagandens begäran om handlingar med ett formfritt e-postmeddelande, som inte dög som underlag för ändringssökande till förvaltningsdomstolen. Förfarandet var inte förenligt med landskapets offentlighetslag.

OKV_912_1_2018.pdf

« Tillbaka

Behandlingstiderna för ansökningar om undantagstillstånd var alltför långa

Diarienr: OKV/2302/1/2017
Datum: 26.10.2018
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare fäste NTM-centralens uppmärksamhet på skyldigheten att behandla ärenden utan ogrundat dröjsmål.

I klagomålet riktades det kritik mot behandlingstiderna i NTM-centralen för ansökningar om undantagstillstånd i enlighet med naturvårdslagen om fridlysta arter. Behandlingstiden i de fem aktuella fallen hade varit 13–17 månader.

Av utredningen och de fattade besluten om undantagstillstånd kunde konstateras att de aktuella ärendena inte hade varit enkla. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten ska i detta syfte skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. I samtliga fem fall hade ansökan kompletterats eller det hade givits en extra redogörelse. Åtminstone i ett fall hade det ombetts en komplettering till ansökan. I samtliga fem fall hade begärts om expertutlåtanden av Naturresursinstitutet.

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare konstaterade ändå att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att den enskildes rättigheter inte heller äventyras när det sker en anhopning av ärenden. Han konstaterade därtill att i laglighetsövervakningspraxis har resursbrist inte accepterats som motivering till dröjsmål i behandlingen. Han ansåg att ärendena inte hade behandlats utan ogrundat dröjsmål.

OKV_2302_1_2017.pdf

« Tillbaka

« Föregående 1 / 5