Avgöranden

Språket på identitetskorten

Diarienr: OKV/79/10/2020 (näytä lisää...)
Ytterligare diarienr: OKV/166/10/2020
Datum: 16.11.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern konstaterade i sitt beslut att utformningen av texten på identitetskort inte till alla delar uppfyller kravet på nationalspråkens likvärdiga behandling som tryggas i grundlagen och i språklagen. Biträdande justitiekanslern delgav Polisstyrelsen sin uppfattning.

I två klagomål kritiserades den språkliga utformningen av identitetskort som beviljas till fullvuxna finländare. Av den inhämtade utredningen framgick att den svenskspråkiga rubriktexten på det ifrågavarande identitetskortet är skriven med klart mindre och svagare typsnitt än den motsvarande finskspråkiga rubriktexten på samma kort. I praktiken har man i korten till denna del likaställt det svenska språket med ett främmande språk, dvs. engelskan.

Biträdande justitiekanslern hänvisade till grundlagens och språklagens bestämmelser om officiell tvåspråkighet i Finland och tanken om nationalspråkens jämlikhet. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Myndigheterna ska i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att trots att det inte skulle kunna påvisas i beslutet nämnda faktiska menliga verkningar av det mindre och svagare svenskspråkiga typsnittet, är frågan symbolisk och principiellt viktig med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Att myndigheterna använder på identitetskortet det svenska språket på samma sätt som finskan, har ett viktigt egenvärde. 

Biträdande justitiekanslern betonade därtill att identitetskortet i sig är även ett tecken på en persons förankring till Finland och det finska samhället. Kortet bekräftar på sitt sätt officiellt och på ett framträdande sätt detta för andra såväl i Finland som utomlands. Identitetskortets likvärdiga tvåspråkighet och det svenska språkets jämställda och i grundlagen tryggade ställning är då även det allmännas till var och en oberoende av modersmål anvisad praktisk bekräftelse över tvåspråkigheten i Finland och över att detta vidsträckt skönjs i vardagen och att man sätter värde på detta.

OKV_79_10_2020 och OKV_166_10_2020.PDF

« Tillbaka

Justitiekanslern granskade statsrådets beslut om gränskontroll

Diarienr: OKV/61/10/2020
Datum: 1.10.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

I klagomålet kritiserades statsrådets beslut om återinförande av gränskontroll vid Europeiska unionens inre gränser. Besluten hade fattats på föredragning av inrikesministeriet. Klaganden ansåg att besluten om stängning av gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken stred mot gränsbevakningslagen, grundlagen och EU-lagstiftningen. Enligt klagomålet kränkte besluten å ena sidan i finska medborgares grundläggande rättighet att lämna landet och resa in i landet och å andra sidan Europeiska unionens princip om fri rörlighet. Klaganden bad justitiekanslern utreda om inrikesministeriet hade vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten. Klaganden framhöll också att besluten om gränskontroll hade kränkt samernas rätt att bedriva traditionella samiska näringar. Vidare ansåg klaganden att man i informationen om statsrådets beslut hade använt uttryck som var vilseledande och inte lämpade för ändamålet.

Justitiekanslern konstaterade att finska medborgare enligt 9 § i Finlands grundlag inte får hindras att resa in i landet. Var och en har också rätt att lämna landet. Genom att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna, stänga gränsövergångsställen och begränsa trafiken har man dock inte ingripit i rörelsefriheten som tryggas i grundlagen. Besluten har iakttagit proportionalitetsprincipen och tolkningsmässigt uppfyllt de krav som ställs i grundlagen och gränsbevakningslagen. ”Nödvändig anledning” att passera gränsen som används i besluten har tolkningsmässigt täckt den grundlagsenliga rätten att lämna landet och återvända till landet. Gränsövergångsställen har hållits öppna så att dessa rättigheter också i praktiken har kunnat tillgodoses. Syftet med besluten har varit att minska rörligheten över gränsen, bromsa spridningen av coronaviruspandemin och främja medborgarnas grundläggande rätt till skydd av liv och hälsa. 

Justitiekanslern konstaterade att statsrådet har haft en aktiv skyldighet att skydda befolkningen mot coronaviruset. Enligt grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och främja befolkningens hälsa, vilket bidrar till tillgodoseendet av den grundlagsenliga rätten till liv. Till det allmännas skyldighet att vidta åtgärder ansluter sig också rätten till hälsa och skyddet av hälsan enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt andra motsvarande rättigheter bland annat i barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rätten till hälsa enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har inneburit en skyldighet att vidta åtgärder på befolkningsnivå samt att upprätthålla och trygga en tillräcklig kapacitet på hälso- och sjukvården samt skydd av befolkningsgrupper som är särskilt utsatta för risker. Besluten om begränsning av gränstrafiken har genomfört denna målsättning. Besluten har emellertid också beaktat att det finns nödvändiga anledningar till att passera gränsen och har därför försökt minska olägenheterna som begräsningarna av trafiken medför.
 
Enligt justitiekanslern har inrikesministeriet inte vilselett statsrådet när ministeriet föredrog besluten om återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna och stängning av vissa gränsövergångsställen och begränsning av gränstrafiken med stöd av gränsbevakningslagen, eller på annat sätt förfarit på ett sätt som skulle ha förutsatt eller förutsätter laglighetsövervakningsåtgärder. 

Justitiekanslern uppmärksammade dock inrikesministeriet på de synpunkter som gäller beredningen av besluten. Han konstaterade att man i motiveringspromemoriorna inte tillräckligt har behandlat beslutens förhållande till EU-lagstiftningen eller beslutens förhållande till tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och internationella människorättskonventioner. 

Med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna borde även de olägenheter som restriktionerna medför för samhället ha bedömts i förhållande till den nytta de medför. I detta samband borde man också tydligare ha beaktat samernas rättsliga ställning. I besluten borde det också tydligare ha framgått i vilken mån det gällde rekommendationer eller om det var fråga om juridiskt bindande beslut.

I fråga om statsrådets kanslis information betonade justitiekanslern att tydlig och upplysande information är av väsentlig betydelse i synnerhet i exceptionella krissituationer och att myndigheterna har en särskild skyldighet att se till att allmänheten har tillgång till information.  I en situation som utvecklas snabbt kan myndigheternas pressmeddelanden vara allmänhetens enda informationskälla. Justitiekanslern uppmärksammade statsrådets kansli på skyldigheten att i informationen om statsrådets beslut använda ändamålsenliga och tydliga och juridiskt exakta uttryck. 

Enligt justitiekansler Pöysti har beredningen av lagstiftningen inte beaktat undantagsförhållanden av det slag som coronaviruspandemin har fört med sig, när inte heller lagen om smittsamma sjukdomars metoder är tillräckliga för att skydda människors liv och hälsa mot en allmänfarlig smittsam sjukdom. Inrikesministeriet bör tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet se över behovet av att ändra och utveckla lagstiftningen. 

OKV_61_10_2020_sv.pdf

« Tillbaka

Användningen av svenska språket vid en tvåspråkig tingsrätt

Diarienr: OKV/738/10/2020
Datum: 17.9.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern fäste en tvåspråkig tingsrätts och dess lagmans uppmärksamhet på iakttagande av språklagstiftningen i tingsrättens verksamhet.

En svenskspråkig nämndeman hade i en tidningsinsändare berättat att hen tillsammans med en annan svenskspråkig nämndeman besökt tingsrätten för att svära domareden och då fått höra att eden svärs på finska för att man då kommer snabbare vidare i processen.

Tingsrättens lagman medgav i sin utredning att rutinerna kring avgivande av domarförsäkran inte fungerat som de ska på grund av flera personalombyten under en kort tid. Enligt lagmannen är det särskilt svårt att rekrytera språkkunnig kanslipersonal. Lagmannen uppgav att man vid tingsrätten kommer att fästa större uppmärksamhet vid förverkligande av de språkliga rättigheterna vid introduktionen av nya nämndemän.

OKV_738_10_2020.PDF

« Tillbaka

Publiceringen av en svenskspråkig anvisning

Diarienr: OKV/83/10/2020
Datum: 21.8.2020
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare delgav Skatteförvaltningen sin uppfattning om att nationalspråken bör behandlas jämlikt. Skatteförvaltningen borde ha publicerat en skatteanvisning samtidigt på finska och svenska.

Klaganden kritiserade Skatteförvaltningen för den inte hade publicerat på svenska en skatteanvisning vars tillämpning redan hade inletts. Klaganden konstaterade att han därför varit tvungen att göra sin skattedeklaration utan anvisningen.

Enligt Skatteförvaltningens utredning hade översättandet av anvisningen till svenska fördröjts vilket var orsaken till att anvisningen hade publicerats på svenska först två månader efter att den publicerats på finska. Skatteförvaltningen konstaterade att den i regel publicerar anvisningar samtidigt på båda nationalspråken. Skatteförvaltningen hade i fallet meddelat att översättandet av anvisningen till svenska fördröjdes och det hade enligt Skatteförvaltningen varit möjligt att per telefon få information om de ändringar som gjorts i anvisningen. Detta avlägsnade enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdare inte behovet att publicera den svenskspråkiga anvisningen samtidigt med den finskspråkiga.

OKV_83_10_2020.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid behandlingen av begäran om avgörande vid konsumenttvistenämnden

Diarienr: OKV/265/10/2020
Datum: 1.7.2020
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade allvarligt konsumenttvistenämnden på att ärendena ska behandlas utan dröjsmål. Klagandens ärende angående givandet av rekommendation till avgörande hade behandlats vid konsumenttvistenämnden i ca två år.

Biträdande justitiekanslern sände sitt beslut även för kännedom till justitieministeriet av vilket han redan tidigare på våren bett en utredning om situationen i konsumenttvistenämnden. Ministeriet bör ge sin utredning senast 1.9.2020.

OKV_265_10_2020.pdf

« Tillbaka

Avgiftsfria skolmåltider under undantagsförhållanden för elever i distansundervisning

Diarienr: OKV/518/1/2020
Datum: 1.4.2020
Beslutsfattare: Justitiekansler

Klaganden var bekymrad över ordnandet av skolmåltider under undantagsförhållanden för sitt barn i årskurs två. Klaganden krävde i sin skrivelse att vårdnadshavarna retroaktivt skulle få ersättning motsvarande de avgiftsfria skolmåltiderna för tiden med distansundervisning.

I sitt avgörande lyfter justitiekanslern fram de aktuella bestämmelser (1.4.2020) som införts till följd av undantagsförhållandena och med stöd av beredskapslagen. Justitiekanslern konstaterade att han följer tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter under undantagsförhållanden på grundval av klagomål men också på eget initiativ och föregripande.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Utbildningsanordnaren ska iaktta gällande bestämmelser och behöriga myndigheters föreskrifter. Utbildningsanordnaren bör ordna måltiderna enligt rådande omständigheter och till exempel i samarbete med elevvården söka upp elever för vilka den dagliga skolmåltiden är ytterst viktig.

Justitiekanslersämbetet kontaktade den skola som avsågs i klagomålet. Enligt skolan får elever i såväl när- som distansundervisning äta i skolan. Måltiderna har ordnats med iakttagande av begränsningarna på grund av coronapandemin. Bland annat äter eleverna vid olika tidpunkter i små grupper. Dessutom har skolan vidtagit särskilda lokalarrangemang. På grund av dessa arrangemang bör elever i distansundervisning meddela rektorn eller biträdande rektorn om de deltar i måltiderna. På det sättet kan skolan i de praktiska arrangemangen beakta begränsningsåtgärdernas effektivitet för att skydda människorna.

Justitiekanslern hade inga skäl att i barnets fall misstänka brott mot den grundlagsenliga grundläggande rättigheten till avgiftsfri grundläggande utbildning. Då undantagsförhållanden snabbt konstaterats och påföljande arrangemang genomförts kan det ha uppstått situationer där man agerat enligt vid den aktuella tidpunkten gällande bestämmelser och föreskrifter.

Justitiekanslern betonade att även elever i årskurserna 1–3 rekommenderas delta i undervisningen på distans om det är möjligt för familjen. Utbildningsanordnaren och vårdnadshavarna samarbetar för att skydda barnet mot smitta genom att vårdnadshavarna till exempel ser till att minska närkontakterna och barn med symptom på luftvägsinfektion inte förs till skolan eller för att äta i skolan, och utbildningsanordnaren i sin tur bland annat ser till att undervisnings- och måltidsarrangemangen är trygga. 

OKV_518_1_2020_sv.pdf

« Tillbaka

Språkliga rättigheter vid automatisk trafikövervakning

Diarienr: OKV/1840/1/2018 (näytä lisää...)
Ytterligare diarienr: OKV/1960/1/2018
Datum: 13.12.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Trafiksäkerhetscentralen konstaterade att till en förare skickas handlingar utifrån det språk på vilket förarens adressuppgifter anges i datasystemet. I båda fallen hade förarnas adressuppgifter angetts på svenska, men handlingarna hade av misstag skickats ut till bilförarna/klagandena på finska.

Biträdande justitiekanslern konstaterade att polisen borde på basis av språklagen ha skickat ordningsbotsföreläggandet och den skriftliga anmärkningen till klagandena på deras modersmål, dvs. på svenska. Han meddelade Polisens trafiksäkerhetscentral sin uppfattning om polisens felaktiga förfarande.

I ärendet framgick därtill att ett utvecklingsarbete beträffande datasystemen var för närvarande på gång. I polisens utredningar lyftes fram att som en följd av detta utvecklingsarbete skriver systemet automatiskt ut de formulär som skickas till trafikövervakningens målpersoner på deras modersmål. Biträdande justitiekanslern konstaterade att det med tanke på tillgodoseendet av dessa målpersonernas språkliga rättigheter är motiverat att det ifrågavarande utvecklingsarbetet slutförs. I och med utvecklingsarbetet skulle de i klagomålsfallen framkomna misstagen i praktiken uteslutas. Biträdanden justitiekanslern bad Polisstyrelsen meddela honom när det nämnda utveckligsarbetet har slutförts.

OKV_1840_1_2018.pdf

« Tillbaka

Arbets- och näringsbyråns åtgärder uppfyllde inte förvaltningslagens krav

Diarienr: OKV/1611/1/2018
Datum: 11.12.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekansler

Biträdande justitiekanslern uppmärksammade arbets- och näringsbyrå på att ärendena utreds i enlighet med förvaltningslagen, att kunders förfrågningar besvaras och att behandlingen sker utan dröjsmål. Arbets- och näringsbyrån måste också i sitt arbete beakta principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen.

Arbets- och näringsbyrån hade på basis av ett telefonsamtal mellan en tjänsteman och klaganden börjat utreda klagandens rätt till arbetslöshetsförmåner. Enligt biträdande justitiekanslern hade den klagandes ärende inte utretts tillräckligt och på behörigt sätt vid arbets- och näringsbyrån, eftersom arbets- och näringsbyråns uppfattning om den klagandes sysselsättning i sin sambos företagsverksamhet baserade sig enbart på ett telefonsamtal. Klaganden hade i sina utredningar bestridit arbets- och näringsbyråns uppfattning och hade påpekat att det hade skett ett missförstånd i telefonsamtalet. Det har varit fråga om en situation där klagandens ord stod mot tjänstemannens ord, och i en sådan situation kan man inte utgå från att myndighetens ståndpunkt är riktig, i synnerhet då det inte hade lagts fram någon annan grund till stöd för den. Enligt biträdande justitiekanslern borde arbets- och näringsbyrån ha mer ingående bedömt och tolkat det som framförts i ärendet och dess fakta.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att arbets- och näringsbyrån borde vid utredningen av ärendet och vid bedömningen av den utredning som fåtts om ärendet ha beaktat principen om skydd för berättigade förväntningar inom förvaltningen. När det gäller förvaltningens verksamhet betyder principen om skydd för berättigade förväntningar bl.a. att en enskild person ska ha rätt att lita på myndigheternas verksamhet då det finns motiverade förutsättningar för detta. I klagandens ärende var det fråga om upphävande av ett arbetskraftspolitiskt utlåtande som hade getts nästan tre år tidigare. Klaganden hade på basis av det arbetskraftspolitiska utlåtandet haft rätt till arbetslöshetsförmåner fr.o.m. september 2015.  Klaganden hade således fått berättigade förväntningar på att hon hade rätt till arbetslöshetsförmåner och att ärendet tidigare hade utretts.

OKV_1611_1_2018.pdf

« Tillbaka

Dröjsmål vid förundersökningen

Diarienr: OKV/1930/1/2018
Datum: 9.8.2019
Beslutsfattare: Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare

Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste polismyndighetens uppmärksamhet på skyldigheten att göra förundersökning, och vidta de åtgärder som föregår den, utan onödigt dröjsmål.

Polisens beslut om att inte inleda förundersökning hade dröjt ett år och två månader. Enligt biträdande justitiekanslerns ställföreträdares uppfattning hade beslutet inte gjorts utan ogrundat dröjsmål såsom förundersökningslagen förutsätter.

Enligt polismyndigheten berodde dröjsmålet på undersökningsledares och utredares tjänstledigheter. Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare fäste även polismyndighetens uppmärksamhet på behovet att vidta sådana åtgärder som är påkallade för att undvika att personalens tjänstledigheter och annan motsvarande frånvaro förorsakar ogrundat dröjsmål med förundersökningen och sådana åtgärder som föregår denna.

OKV_1930_1_2018.pdf

« Tillbaka

Den tillämpliga bestämmelsen i ett avgörande borde ha meddelats

Diarienr: OKV/382/1/2018
Datum: 25.3.2019
Beslutsfattare: Apulaisoikeuskansleri

Biträdande justitiekanslern fäste Patent- och registerstyrelsens uppmärksamhet vid att det i ett avgö-rande borde ha nämnts den lagbestämmelse som varit den rättsliga grunden för avgörandet.

Klagomålet gällde ett avgörande angående kvalitetsgranskningen av revisionen i ett småföretag. I av-görandet, som grundade sig på ISA-standarderna, framgick det inte att iakttagandet av ISA-standarderna i revisionen grundade sig  på en viss paragraf i revisionslagen.

I övrigt hade biträdande justitiekanslern inte de rättsliga förutsättningarna för att anse att Patent- och registerstyrelsen hade förfarit lagstridigt vid kvalitetsgranskningen enbart på grund av att Patent- och registerstyrelsen hade tillämpat ISA-standarder när den framfört iakttagelserna för revisorn. Patent- och registerstyrelsen hade använt sin prövningsrätt vid utförandet av en uppgift som föreskrivs för Pa-tent- och registerstyrelsen i revisionslagen. I biträdande justitiekanslerns avgörande hänvisas också till att arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda de ändringar som krävs i re-visionslagstiftningen för att ta i bruk en lättare granskning än den egentliga lagstadgade revisionen.

OKV_382_1_2018.pdf

« Tillbaka

« Föregående 1 / 6